För några år sedan kom en arbetskamrat på en teori som gick ut på att allt konstigt och svårförklarligt som inträffar inom polisen kan förklaras med att det bara är på låtsas och på skoj. För tänk om det hade varit på riktigt, i verkligheten, då hade det varit mycket illa.
Kay Bauer
… arbetar som utredare på kriminalsektionen i Malmö där han också är skyddsombud. Han skriver på Twitter under signaturen @kay_bauer.
För några år sedan kom en arbetskamrat på en teori som gick ut på att allt konstigt och svårförklarligt som inträffar inom polisen kan förklaras med att det bara är på låtsas och på skoj. För tänk om det hade varit på riktigt, i verkligheten, då hade det varit mycket illa.
Idén visade sig vara genialisk och modifierades snart till att omfatta ALLT som sker inom polisen eftersom det mesta som händer är konstigt, besynnerligt och oförklarligt. Teoremet upphöjdes till universalförklaring och axiom och t-shirtar och kaffemuggar producerades med texten, ”Det är bara på låtsas…”.
Även om teoremet är på skoj och på låtsas, precis som allt annat som skapas inom polisen, så kan det användas i det dagliga arbetet. Det skapar harmoni och lugn eftersom saker och ting får sin förklaring. Inga obesvarade frågor hänger i luften.
Låt oss testa teorin i några fall:
Nittiofem procent av hatbrottsstatistiken är felaktig. Det är en fantastisk siffra men det har stått i tidningen så det måste vara rätt. På detta skulle man råda bot genom att utbilda personalen ännu mer. Kanske räknade man med att få ner felsiffran till bara 60 procent. Varför man alls ägnade sig åt att ta fram statistik som nästan helt och hållet var felaktig framgick inte av artikeln. På tal om statistik förtjänar alkoholblåsningarna att nämnas. Det måste vara på skoj med tanke på den kreativitet som har förekommit vid statistikinsamlandet.
Arresten på Davidshalls polisstation i Malmö skulle byggas till med några celler. Det skulle ske enkelt, billigt och snabbt och så blev det också. Arresten blev utdömd snabbare än när en nyfådd avlöning försvinner. Den har byggts om ytterligare några gånger för otroliga summor. Den nya arresten har aldrig använts och kommer aldrig att användas. Ventilationen är så dålig att en intagen skulle ha kvävts inom en timme. Skandal är bara förnamnet på detta otroliga slöseri med skattemedel.
En skjutinstruktör i Skåne uppfann en ny skyttetavla som kostar en bråkdel av vad den gamla kostade. Myndigheten sparar in 100 000 kronor om året på den nya tavlan. Som ”belöning” fick skjutinstruktören 7 000 kronor, vilket närmast får betraktas som fickpengar i sammanhanget och en minst sagt klen uppskattning för visat engagemang. Jämför med ett av orden i polisens värdegrundsslogan.
Mitt i allt ståhej där programledarna i Veckans Brott påstår att polisen inte klarar av att utreda mängdbrotten och att polisen ägnar sig åt andra saker än de ska göra, så genomför polisen Egenrapporteringen. I stället för att bedriva polisarbete ska poliserna administrera sin arbetstid och ledigheter. Som lök på laxen så är det en massa fel på datorprogrammet där allt ska registreras och direktiven för användandet ändras flera gånger i veckan, så många gånger att ingen vet vad som gäller. Allt måste dubbelkollas och allt som oftast rättas, vilket skapar ett sanslöst merarbete.
Den enda förklaringen till allt detta är givetvis att det är på låtsas och att det bara är på skoj.
För tänk om det hade varit på riktigt, i verkliga livet. Då hade det varit mycket, mycket illa.
Undra därför inte hur det kunde bli så här eller varför. Det är ju inte på riktigt …
Kay Bauer
