Polistidningen ställde frågan sista dagen på Polisförbundets representantskap i Västerås, i slutet av september.
Anna Ekstam, 38 år, ordförande, Dalarna.
– Jag behöver lära mig att förhålla mig till det politiska spelet. Är man inte politiker från början har man inte alla verktygen för att se vad som händer under ytan. Främst tänker jag på situationen med lönerna. Nu har jag fått en mentor på en ledarskapsutbildning (Irma) som jag går i förbundets regi. Han är proffs på det här och kommer att lära mig. Intressant men känslomässigt utmattande med det politiska spelet på repskapet.
Patric Nilsson, 46, ombud, Stockholm.
– Att det var första gången för mig och att jag tycker att det var väldigt intressant och givande. Att komma från en lokal nivå och se hur allt fungerar nationellt är speciellt. Jag har fått större förståelse för helheten och fått ta del av synpunkter från kollegor i andra delar av landet.
Maria Borgström, 34, åhörare, Västra Götaland.
– Mycket nytänkande och vetskapen om att en hel del är på gång och att det finns ett enormt engagemang i hela landet. Jag var med alla dagarna och hoppas få chansen att vara med också 2014 när det är dags för nästa repskap.
Håkan Karlsson, 62, styrelseledamot, Västmanland.
– Arbetsmiljön var på tapeten och det är den fråga jag vurmar mest för. Sammanfattningsvis åker jag hem med åsikten att det var lika intressant som vanligt – mycket intressant med andra ord.
Ulrich Larsson, 40, styrelseledamot och åhörare, Halland.
– Att möteskultur är något speciellt som man måste lära sig, fasta former och procedurer kräver en hel del träning. För mig har det varit extremt lärorikt att se det på plats. Viktigast var det lönepolitiska programmet. Tematorgen var roligast.
May-Britt Rinaldo, 56, åhörare, chefssektionen Västra Götaland.
– Att det finns ett ointresse för förbundsinformation och det är konstigt, det handlar ju om hur pengarna används. En annan sak är att många unga är här, glädjande att de släpps fram. Men jag tycker att det är tråkigt att jämställdhet och mångfald glömts bort. Allt handlar om löner. Nu är det mitt sjätte eller sjunde repskap. Tidigare var de frågorna mycket mer i fokus.
Johanna Spjut, 29, åhörare, Stockholm.
– Att det var skönt att bara kunna iaktta hur det fungerar när det är första gången. Skämt åsido, det är intressant att få en inblick i hur det går till när besluten hanteras. Jag kommer gärna nästa gång det är aktuellt med repskap. Arbetsmiljöfrågorna är det jag brinner mest för.
Ulrika Hård, 39, åhörare, Västmanland.
– Förra gången var allt nytt. Nu har jag mycket mer kunskap och förstår vad som händer på ett helt annat sätt. Jag tycker att det är synd att mångfald och jämställdhet inte ens nämnts. Lönerna är naturligtvis alltid intressanta men det finns ju andra frågor också.
Johan Svanestrand, 37, föredragshållare och åhörare, Stockholm.
– Lite blandade känslor. Det var roligt att träffa fackliga kollegor från hela landet, men jag är ledsen att jag inte hann prata med alla. Föreläsningen var en häftig upplevelse för att det var så läskigt, men gick så bra ändå. Jag insåg också att det fortfarande finns lönefrågor där vi står en bit ifrån varandra och det tycker jag är jättetråkigt.