Nederländsk polis omorganiseras radikalt från årsskiftet. Dagens 26 fristående enheter ska slås ihop till en nationell polis, med tio regionala underenheter. Ledorden är kostnadsminskning och effektivisering.

Nederländsk polis omorganiseras radikalt från årsskiftet. Dagens 26 fristående enheter ska slås ihop till en nationell polis, med tio regionala underenheter. Ledorden är kostnadsminskning och effektivisering.

I den nya organisationen ska polisverksamheten i Nederländerna bedrivas på nationell, regional och lokal nivå i rakt nedåtstigande led. Upplägget är lika traditionellt som hierarkiskt, menar Sanna Eichhorn, ordförande i polisfacket VMHP, som inte är förtjust i detta.

– I modern tid borde man kunna förvänta sig att en reformering av polisen basera sig på toppmoderna teorier. Detta för att försäkra sig om att organisationen kan utvecklas och möta framtida utmaningar, säger hon.

I fråga om arbetsförhållanden och personalförsörjning har facket deltagit mycket i arbetet inför omorganisationen, säger Sanna Eichhorn. Själva organisationsstrukturen har de däremot haft mycket begränsat inflytande över. Där har den nya ledningen ”stängt dörren”, berättar hon.

Men i sak är Sanna Eichhorn

och det fackförbund hon leder positiva till många av omorganisationens syften. Bland annat bör större samordning i arbetsmetoder och regler öka med en enda nationell polischef. Nackdelarna är risken för ökad distans mellan polis och allmänhet, samt den radikala personalminskningen.

Sanna Eichhorn uppger att cirka 2 500 personer, framförallt inom ekonomi och administration, beräknas förlora jobben om några år när organisationen har landat. En del kommer att erbjudas utbildning eller andra anställningar inom polisen. På sikt kommer även flera hundra poliser i ledar- och chefspositioner att bli övertaliga. Men när den nya organisationen sjösätts är de anställda garanterade bibehållen inkomst i minst fem år.

Sanna Eichhorn berättar om många förhandlingar med justitieministern kring löner och trygghet för de anställda.
– En nyckelfråga har varit att man som polis ska få behålla sin lön och få hjälp att hitta ett nytt jobb, inom eller utanför myndigheten, säger hon.

”Bättre fungerande polis”

Polisreformen kommer att leda till en kvalitetshöjning inom Nederländsk polis. Det är man i alla fall övertygad om på justitiedepartementet.

Det övergripande politiska ansvaret för polisen ligger hos justitieministern, som bland annat beslutar om budgeten. På justitiedepartementet har man planerat inför polisens omorganisation sedan 2010. Där är Jean Fransman talesperson i polisiära frågor. Han är positiv till den kommande förändringen. Ökad effektivitet, högre standard på arbetet och mindre byråkrati är några av de fördelar han nämner.
– Vi kommer att få en bättre fungerande polis, säger han till Polistidningen.

I Nederländerna finns i dag cirka 55 000 polisanställda i de 26 fristående enheterna, spridda över landet. Varje enhet, i princip indelade efter ”län”, har letts av borgmästaren i den största kommunen. I och med den nya organisationen får borgmästaren en mer samordnande än operativ roll.

De tio underenheterna som polisorganisationen ska delas in i vid årsskiftet kommer dels att ha sina egna chefer, men också en övergripande rikspolischef. Lokal polis kommer som tidigare att utplaceras enligt avtal mellan borgmästare, åklagare och polismyndigheten.

Text: Lotta Isacsson