Eget företagande, anställning inom säkerhetsbranschen eller en ny roll som kommunens trygghetssamordnare. Polistidningen har pratat med några av de poliser som lämnar yrket.
Eget företagande, anställning inom säkerhetsbranschen eller en ny roll som kommunens trygghetssamordnare. Polistidningen har pratat med några av de poliser som lämnat yrket.
Slutar efter lång karriär som insatspolis
Efter 20 år i insatsstyrkorna säger 45-årige Stefan Dejemyr upp sig. Han är nöjd med sin karriär, men kroppen har tagit mycket stryk och invaliditetsersättningen uteblivit. Nu satsar han på det privata näringslivet.
– Tio år i piketen, tio år i Nationella insatsstyrkan. Jag har upplevt så otroligt mycket, saker som jag inte trodde att jag någonsin skulle få vara med om, säger Stefan Dejemyr.
Han nämner träningen, som kan liknas vid en elitidrottares men med andra ekonomiska villkor. Varje dag, ibland två gånger, och – utöver det – arbetsuppgifter som ofta är jämförbara med extrema fyspass.
– På många sätt har jag haft mitt stora intresse som jobb. Problemet är att man som insatspolis inte kan hänge sig åt några svackor, inte toppa formen och sedan ta det lugnare och läka. Insatspoliser måste alltid vara på topp. Styrketräning, löpning och annan träning har satt sina spår. Jag hör till de tyngre och det har slitit hårt på kroppen att hålla den fysiska nivån som krävs.
Efter elva operationer och en transplanterad hälsena kvarstår stora problem med hälar, fotleder och axlar.
– Jag är ”slut i kroppen” och kommer inte att kunna ta ett normalt löpsteg i hela mitt liv. Jag gjorde ett försök att få en av de första axelskadorna klassad som en arbetsskada men nekandes. Det där rör sig om idrottsskador som inte är kopplade till tjänsten fick jag veta, men paradoxalt nog måste man träna mycket för att klara uppgifterna.
Efter decenniet i piketen arbetade han lika länge i NI, först som operatör, senare valde han chefsspåret och slutade som biträdande sektionschef. I samband med Polisens omorganisation försvann biträdandetjänsterna. Dejemyr blev processledare för nationella insatskonceptet under sex månader innan han tillträdde som baseringschef på Nationella bombskyddet där han har lett 30 medarbetare. Men med skrivbordet och chefskapet gick något förlorat.
– Inom insatsvärlden strävar man efter att gå utanför sin komfortzon. Nu blev det som varit min hobby ett åtta till fem- jobb utan riktiga utmaningar. Jag har inget formellt chefsstöd och hinner inte utvecklas som chef och ledare i den omfattningen som jag önskat. Jag känner att jag inte riktigt kommer till min rätt.
Så kom erbjudandet från den växande säkerhetsbranschen. Processen tog tid men i augusti slutar Stefan Dejemyr som polis och börjar som senior konsult.
– Man kan säga att jag blev kontaktad under lång tid och på deras initiativ skissades det på en alternativ karriär. Nu ska jag lära mig marknaden, hålla i egna kunder och sälja in säkerhetslösningar. Det har inte varit något lätt beslut att ta, jag har varit polis sedan unga år, men nu står jag inför nya intressanta vägar, det känns jättekul.
Hur reagerade dina kollegor?
– Det fanns en besvikelse hos min närmaste chef och också hos de som jag leder. Jag ser det som ett kvitto på att jag gjort ett dugligt jobb. Jag hoppas att de förstår.
”Jag ser inte
heller någon ljusning”
Efter 30 år byter Björn Svensson polishuset mot kommunhuset och efter sommaren börjar han sitt nya jobb som trygghetssamordnare.
Upplands-Bro i norra Stockholmsområdet är hemma för Björn Svensson. Här är han uppvuxen, här bor han, här har han arbetat med brottsförebyggande åtgärder sedan 1986 och här startar han efter sommaren sin nya karriär som kommunanställd. Bland ett 40-tal sökande till tjänsten, varav flera var poliser, valdes han ut för att utveckla kommunens trygghetsskapande verksamhet
– Framförallt ska jag syssla med grannsamverkan, grannstöd och nattvandrare. Det är sådant som jag tycker är kul och kan från grunden, säger Björn Svensson och fortsätter:
– Omställningen blir inte så stor, jag känner folket på kommunen lika bra som jag känner mina kollegor inom polisen.
Björn Svensson återkommer flera gånger till att han tror att civilsamhället måste hjälpa till i en situation då polisen inte längre har resurser. Han nämner att brottsligheten minskar med 26 procent på platser med väl fungerande grannsamverkan.
– Det får absolut inte förväxlas med medborgargarden, personerna som vi utbildar är stabila och mycket duktiga. Men jag tror att många som nu sugs upp av till exempel Soldiers of Odin skulle fungera bra som grannstödjare om deras engagemang inte är rasistiskt.
På frågan om varför han tar steget att lämna den enda arbetsgivaren han har haft nämner Björn Svensson först omorganisationen, han tycker inte att den förebyggande verksamhet som han har ägnat sitt yrkesliv åt får tillräcklig plats numera.
– Och jag ser inte heller någon ljusning, det känns inte som om vi har något vinnande koncept längre. De så kallade områdespoliserna ska i och för sig ut i verksamheten, men när vet ingen. Dessutom är jag säker på att de kommer att tas i anspråk för utryckningsverksamhet.
Lönen spelar också in, Björn Svensson får 4 000 kronor mer i månaden på sitt nya jobb än han hade som polis och slipper därtill att pendla till sitt arbete.
– Men återigen, jag vill vara tydlig med att det främst handlar om arbetsuppgifterna, var jag gör mest nytta. Nu får jag syssla med det jag kan och är bra på. Sannolikt kommer jag att vilja jobba längre än fallet varit om jag fortsatt som frustrerad polis.
Lämnade för att starta eget
NI-poliserna startade eget i säkerhetsbranschen. Nu får de ideligen spontanansökningar från poliser som vill gå till det privata näringslivet.
– Vi växer med 25 procent per år och jag ser ingen gräns. Vi är 72 anställda, om tio år tror jag vi är 300 stycken. Samhällssituationen är affärsmässigt gynnsam för oss men samtidigt tragisk i stort, säger Mattias Nygren.
Det är dock långt ifrån alla sökande som är aktuella för anställning.
– Framförallt är det de med någon form av specialistkompetens som vi letar efter och ofta hittar vi dem på egen hand.
För tio år sedan var Mattias Nygren anställd vid Nationella insatsstyrkan (NI). Tillsammans med fem kollegor sa han upp sig och startade företaget 2Secure. Nischen var säkerhetslösningar för nyckelpersoner i svenskt näringsliv.
– Det hade skett flera uppmärksammade kidnappningar och företagen vände sig till oss och frågade om hur vi kunde hjälpa att skydda nyckelpersoner. Men vi var ganska kallsinniga, det var ju inte vår uppgift.
– I stället blev det vår affärsidé. Nu har vi sammanlagt sex verksamhetsgrenar som inbegriper allt från säkerhet utomlands till it-säkerhet.
Den största framtida expansionen tror Mattias Nygren blir inom segmentet privata utredningar. Företag som inte tycker att Polisen hinner med vänder sig till privata företag som har utredningskompetens. Drivkraften kan också vara att undvika lagföring och medial uppmärksamhet.
– Men vi är tämligen stenhårda med att förutsättningen är att polisanmälan görs då det finns bevis.
Mattias Nygren säger sig vara säker på att det omgående skulle behövas runt 30 000 poliser i Sverige, och det skulle kräva att även domstolsväsendet och andra involverade myndigheter tillförs stora resurser.
– Jag är mycket oroad över vad Sverige står inför, trots att det är bra för företaget att vi kan anställa poliser med toppkompetens skulle jag föredra att de ville fortsätta som poliser. Men det går inte om man behandlar dem som knappnålar som går att flytta runt på en karta, säger Mattias Nygren.
Läs mer:
Lena Nitz: Nu behövs kraftfulla insatser Om att var fjärde polis som svarat på Polisförbundets undersökning aktivt söker andra jobb.
