ANNONS:

 

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 2. Den delas ut i april till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 

Ordförandeord

I kriser står poliskåren för trygghet

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 

 
 

Arkiv

Därför slutar yngre poliser

Publicerad 2020-02-18

Aktuellt Låg känsla av samhörighet med organisationen är en viktig faktor bakom att yngre poliser säger upp sig, visar en ny studie. Men jämfört med andra länder är det få poliser som slutar i Sverige.

Hög belastning, tuffa arbetsvillkor och låga löner gör att många poliser nu väljer att lämna yrket – inte minst de yngre. Det är i alla fall bilden som träder fram i medierapporteringen.

Men stämmer den? Och vad får i så fall yngre poliser att sluta? Det ville Stefan Annell, doktor i psykologi och forskare vid Stockholms universitet, ta reda på. Tillsammans med sina kollegor, professorerna Magnus Sverke, Petter Gustavsson och Petra Lindfors, gick han igenom data för en kull poliser under 40 år, från att de antogs till polisutbildningen 2008 tills
att de hade jobbat sju år i yrket 2017.

studie om nya poliser

Studien Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser är publicerad i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv.

Forskarna har följt en grupp yngre poliser. De analyserade register- och enkätdata
från tre tillfällen: antagningen till polisutbildningen 2008, slutet av det första anställningsåret 2011 som polisassistenter och polisernas anställningsstatus efter sju år 2017.

Studien har gjorts inom ramen för Stefan Annells postdokprojekt ”Hållbar
polissocialisation”.

Resultaten visade att av de totalt 717 poliserna hade 53 lämnat yrket efter sju år. Det är drygt sju procent, vilket stämmer med de generella avhoppsnivåerna för yngre poliser i landet.

Några stora mängder frivilliga uppsägningar är det alltså inte tal om, enligt forskarna bakom studien. Tvärtom är andelen nya poliser som lämnar yrket lägre i Sverige än i andra länder. Andelen har dock ökat lite över tid: fram till och med 2015 var det under en procent av poliserna som lämnade sin anställning varje år, medan det 2016 och 2017 var strax över två procent per år som slutade. Men de yngre poliserna sticker inte ut. Utvecklingen ser likadan ut bland äldre poliser.

Att nyutbildade poliser lämnar yrket är ändå problematiskt och kostsamt, menar forskarna. I studien undersökte de flera olika faktorer för att se vad som kunde förklara att yngre poliser valde att säga upp sig. Den viktigaste faktorn visade sig vara känslan av samhörighet med polisorganisationen. I en enkät som poliserna besvarade i slutet av sitt första år som anställda fick de ta ställning till påståendet ”Jag ser med glädje fram emot att tillbringa resten av mitt arbetsliv inom Polisen”. De som i lägre grad höll med om det hade i högre grad sagt upp sig sex år senare.

I övrigt var det små skillnader mellan de som stannade och de som lämnade yrket. De som sagt upp sig efter sju år var lite äldre och hade i högre utsträckning eftergymnasial utbildning när de började sin polisutbildning, vilket troligen gjorde det lättare för dem att få andra jobb, resonerar forskarna. De som i slutet av sitt första anställningsår svarade att de upplevde lägre tillfredsställelse med arbetet och högre vilja att
sluta hade också i högre grad lämnat yrket sex år senare.

Kön, utländsk bakgrund, personlighet, fysisk förmåga, huvudsakliga arbetsuppgifter och polisutbildning hade ingen betydelse för om poliserna jobbade kvar eller inte längre fram. Att tidigt i karriären oroa sig för sin framtida löneutveckling var inte heller något som påverkade beslutet att säga upp sig senare. Det tyder på att andra saker än lön kan vara mer avgörande för de som väljer att sluta, anser forskarna. Men det kan också vara så att löneutvecklingen blir viktigare längre fram när poliserna jobbat längre.

Bättre stöd behövs från början

För att poliser i början av karriären ska känna samhörighet med Polismyndigheten och välja att stanna i yrket krävs betydligt bättre introduktion. Det menar psykologiforskaren Stefan Annell.

Den nya studien visar bland annat att låg organisationssamhörighet tidigt i karriären var den faktor som bäst förklarade varför yngre poliser valde att säga upp sig.

Stefan Annell.

– Tillfredsställelsen med arbetet kan gå upp och ner, men känslan av att det finns en koppling mellan en själv och organisationen är något som byggs upp under längre tid. Om den finns på plats ger man inte upp så lätt, även om det kommer motgångar, säger Stefan Annell.

I kullen som studien fokuserade på var det många nya poliser som fick sitta inne och jobba med utredningar i början av poliskarriären. Det var inte alls vad de hade tänkt sig, och sådana erfarenheter påverkar upplevelsen av organisationssamhörighet, enligt Stefan Annell.
– Det handlar om förväntningar som byggs upp under utbildningen men sedan inte möts. Det kan leda till att poliserna blir mindre lojala mot organisationen. De flesta vill komma ut i yttre tjänst och pröva det som de faktiskt utbildats för.

Yngre poliser behöver stöd och en plan för sin introduktion, menar Stefan Annell. De nya poliser som sattes att utreda tyckte att det saknades en plan för dem, och de kände inte någon större samhörighet med sina kollegor.

– Ibland verkar det finnas en önskan om att poliser ska vara helt färdiga när de gjort aspiranten. Men det behövs mängdträning, stöd och hjälp. Där kan nog myndigheten ta hand om de nya på ett bättre sätt.

Bland de poliser som i början av sin anställning sa att de ville lämna yrket var de flesta ändå kvar sex år senare. Det är tankeväckande, tycker Stefan Annell.

Vad är det som gör att de stannar kvar?

– Förmodligen spelar det in att de inte har någon annan arbetsgivare att välja på. Frågan är hur det påverkar deras hälsa och motivation.

Att en viss andel poliser slutar varje år behöver inte bara vara av ondo, menar han. Det kan vara ett tecken på att allt fler sektorer i samhället efterfrågar den kompetens poliser har.
– Det betyder i sin tur att det kan bli mer av ett marknadspris på polisiär kompetens.

Emmeli Nilsson, frilansjournalist