För Polisförbundet har det varit prioriterat att få till ett hundföraravtal och höjd ob-ersättning. Arbetsgivaren å sin sida har varit angelägen om att införa beredskapstid för poliser i glesbygd och att skruva på arbetstidsreglerna vid kommenderingar. Till slut hamnade frågorna i ett gemensamt avtalspaket och efter intensiva förhandlingar kunde myndigheten och arbetstagarorganisationerna underteckna en överenskommelse på måndagen.
I paketet ingår tre nya kollektivavtal och en ändring av ob-tilläggen i det befintliga avtalet ASA/Polis. Polisförbundets förhandlingschef Niklas Simson är utmattad men nöjd.
– Det är positivt att vi äntligen har kommit i mål med de här frågorna. Hundförarna har fått vänta väldigt länge på ett avtal. Men nu är det på plats och vi tror att det blir en bra lösning för dem.
Han lyfter också att poliser genom paketet får höjd ersättning för obekväm arbetstid.
– Det är något som är högt prioriterat för oss. Sedan kan man alltid önska sig mer. Och det var nog inte sista gången vi diskuterade ob-ersättning, men nu har vi i alla fall utverkat något ytterligare utrymme åt medlemmarna.
Enligt Niklas Simson har Polisförbundets styrelse enhälligt ställt sig bakom överenskommelsen. Samtliga nya avtal och förändringar börjar gälla 1 september 2020.
Höjt ob-tillägg
Det finns ett gammalt kongressbeslut om att Polisförbundet ska verka för att poliser som har jobbat natt ska få ob-tillägg även för timmen mellan klockan 6 och 7 på morgonen. Enligt Niklas Simson har arbetsgivaren varit tveksam eftersom det är svårt rent tekniskt att skilja nattarbetarna från dem som börjar ett dagpass klockan sex och inte ska ha någon ob.
Den ändring som nu görs i avtalet ASA/Polis innebär en lösning där de som jobbar natt får höjt ob-tillägg mellan klockan 3 och 6 på morgonen. Ob:et höjs från 45 till 60 kronor i timman under denna tid.
– Den ersättningen träffar ju dem som har jobbat på natten och som kanske kommer att jobba hela vägen fram till klockan 7, trots att de inte får en specifik ob-ersättning mellan 6 och 7.
Ob-ersättningen höjs också från 52,50 till 60 kronor i timmen på fredags- och lördagskvällar mellan klockan 22 och 3.
Mer ersättning till hundförare
Att ha en hund hemma sliter på inredningen och på den privata bilen. Fodret kostar pengar och dessutom måste hundföraren lägga en del av sin fritid på att träna hunden så att den är i form för jobbet. Ersättningen för dessa kostnader har tidigare reglerats genom direkta överenskommelser mellan Polismyndigheten och den enskilda hundföraren.
Nu har fack och arbetsgivare tecknat ett kollektivt hundföraravtal. Enligt Niklas Simson kommer det att innebära höjda ersättningar för hundförarna.
– Jämför man med de ersättningar som finns i dag är det en ganska rejäl höjning, säger han.
Hundkostnadstillägget, det vill säga ersättning för foder och slitage med mera, har tidigare legat på 1 770 kronor per månad och höjs nu till 3 247 kronor. Hundtillägget som hundföraren får för att träna hunden höjs från 335 kronor till 2 350 kronor i månaden.
Det nya kollektivavtalet gäller bara så kallad A-hundar, det vill säga hundar som ägs av myndigheten och inte av hundföraren själv. Omkring 75 procent av polisens hundförare har en A-hund. Övriga har en så kallad B-hund, alltså en hund som de äger själva. Ersättningen för dessa kommer även fortsättningsvis regleras genom enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och hundförare. Där kommer det att finnas tre olika alternativ för hur ersättningen regleras.
Beredskapstid för Norrlandspoliser
I Norrlands mest glesbefolkade delar händer det sällan något på nätterna som kräver ett polisiärt ingripande. Samtidigt måste det finnas en beredskap när det väl sker. En fördel med det nya kollektivavtalet om beredskapstid är att poliser kan slippa händelselösa nattpass där de mest sitter av tiden, enligt Niklas Simson. I stället ska de kunna vara i beredskap hemma.
– Behöver man inte ingripa så kan man sova hela natten och i stället jobba ett dagpass dagen efter.
Blir poliserna däremot tvungna att rycka ut på natten så fullgör de sin arbetstid då och är lediga dagen efter.
– Det är den enkla förklaringen av modellen. Sedan finns det massa teknikaliteter. Vad händer om ingripande sker tidigt under natten? Vad händer om det understiger en timma? Och så vidare.
Vad får poliserna för ersättning för att de är i beredskap?
– 1 500 kronor per natt i runda slängar. Det beror på vad de har för månadsinkomst och om det till exempel är storhelg.
Systemet med beredskapstid väcker en del arbetsmiljöfrågor som behöver lösas av parterna och skyddsorganisationen regionalt, enligt Niklas Simson. Den som är i beredskap måste till exempel ha sin utrustning och polisbil stående hemma. Man blir med andra ord mer synlig för allmänheten.
– Om det är ett problem eller inte beror på vem man frågar. Frågar man dem som bor där uppe svarar de: ”Jag bor i en by med 25 invånare och alla vet redan att jag är polis”.
Nytt SPI-avtal
Det gamla SPI-avtalet som reglerar ersättningar för poliser som åker på kommenderingar inom ramen för särskilda polisinsatser har inte använts i så stor utsträckning. Det ersätts nu av ett nytt avtal som förhoppningsvis ska vara lättare att använda. Enligt Niklas Simson har det nya avtalet större fokus på arbetsmiljö och vilotider.
