Godkända gymnasiestudier i historia har länge ingått i den särskilda behörighet som krävs för att bli antagen till polisutbildningen. Men i januari slopade Polismyndigheten kravet. Det är dock oklart hur många fler sökande som kommer att bli behöriga genom detta.
– Man kan tycka att det borde vara möjligt att få fram det. Men jag har haft kontakt med Universitets- och högskolerådet under senhösten och de kan inte se hur många som är underkända bara på grund av historiekravet, säger Anders Henckel, genomförandeansvarig för den nya kravprofilen för polisutbildningen.
Polisen kommer göra en uppföljning om ett halvår för att se hur andelen behöriga har påverkats.
– Förhoppningsvis kommer procentsiffran bli några procent bättre.
Vet du varför det har varit ett krav på godkänt i historia tidigare?
– Jag har försökt forska lite i det och tydligen var det så att 1997 gjorde man en utredning som hette Rekrytering och grundutbildning av poliser och då tog man med historia som särskild behörighet.
Det stod ingenting om varför historiekunskaper är viktiga för en polis?
– Jag har inte läst utredningen, men jag vet att juristutbildningen hade något liknande krav.
Polistidningen har läst den aktuella utredningen (Ds 1996:11) och där görs mycket riktigt en koppling till juristutbildningen. Eftersom en stor del av polisutbildningen omfattar studier i juridik ”bör de studerande även uppfylla de särskilda förkunskapskrav som i allmänhet gäller för juristutbildningen”, skrev utredningen. Enligt Universitets- och högskolerådet har historia varit ett förkunskapskrav för juristutbildningen i många decennier. En statlig utredning som gjordes i mitten av 70-talet (SOU 1974:71) slog fast att förkunskaper i historia är ”önskvärda” för att juridikstudenter ska kunna ”lägga historiska perspektiv på studiernas innehåll”, och ”nödvändiga” för studier i rättshistoria.
Historia är fortfarande ett krav för att bli antagen till juristprogrammet, så varför har då Polismyndigheten valt att ta bort kravet? Anders Henckel förklarar det så här:
– Fram till och med gymnasiereformen 2011 ingick inte historia som ett gymnasiegemensamt ämne och omfattningen i nuvarande utbildningssystem varierar mellan olika program. Om man har historia som ett särskilt krav utöver den grundläggande behörigheten så hindrar det lämpliga sökande att gå vidare till prövningen.
Ska inte kraven sättas utifrån vilka kunskaper man behöver i polisyrket snarare än vilka kunskaper alla ungdomar har när de går ut gymnasiet?
– Det är inte oviktigt med kunskaper i historia, men vi har kvar den särskilda behörigheten i samhällskunskap och vi tycker att det väger upp. Att historia har tagits bort från vissa gymnasieutbildningar visar att man inte har sett det som nödvändigt där, och då anpassar vi oss efter hur det ser ut i samhället just nu.
Så genom samhällskunskapen får man tillräcklig förståelse för det samhälle man ska verka i som polis?
– Ja, så har vi resonerat i alla fall.
Har ni sett några baksidor med att ta bort historiekravet i den utredning som ni gjorde inför beslutet?
– Det är klart att det alltid är bra att ha med sig så mycket som möjligt och Sveriges historia är jätteintressant att känna till. Men när vi ser att det är många som saknar det ämnet, då väljer vi att ta bort historia som ett krav, så att vi får fler personer som är behöriga att söka och göra sina prövningar till polisutbildningen.
Man har väl möjligheten att läsa upp på Komvux om det är så att man verkligen är intresserad av att bli polis. Kan man inte kräva det av de sökande?
– Jo, absolut och det har vi jättemånga som har gjort historiskt sett. Men vi vill inte att det ska vara ett hinder att söka att personer saknar just historia. Vi har krav på särskild behörighet i många andra ämnen som vi ser som mer prioriterade.
Hittills under översynen av antagningskraven har Polismyndigheten varit noga med att poängtera att kraven inte ska sänkas. Men är inte det här ett exempel på att man just sänker kraven?
– Vi bedömer inte att det är ett sänkt krav, utan vi anpassar antagningskraven till rådande förhållanden i samhället, eftersom det inte är ett obligatoriskt ämne längre i gymnasiet. Det har inte blivit lättare att bli antagen till polisutbildningen, skillnaden är att det är fler som blir behöriga att göra prövningen.
Men prövningen innehåller väl inget test av allmänbildning, historiekunskaper eller samhällskunskaper?
– Nej, det är en viss allmänbildning i Uniqtestet* men det är ju inte några frågor om historie- eller samhällskunskap.
Debatten har gått het i sociala medier efter Polismyndighetens beslut att slopa historia som krav för antagning till polisutbildningen, läs vår sammanfattning av debatten här.
* Begåvningsprovet i prövningen till polisutbildningen.
Särskild behörighet
Utöver grundläggande behörighet måste sökande till polisutbildningen ha följande särskilda behörighet.
Godkänt på kurserna:
Svenska 3 eller svenska kurs B eller 3 åk svenska från teoretisk linje eller etapp 3 i svenska eller motsvarande kunskaper från äldre svenska betyg eller utländska betyg.
Engelska 6 alternativt engelska kurs B eller 3 åk engelska teoretisk linje eller etapp 3 i engelska eller motsvarande kunskaper från äldre svenska betyg eller utländska betyg.
Samhällskunskap 1b alternativt 1a1 och 1a2 eller samhällskunskap kurs A eller 1 åk samhällskunskap eller etapp 2 i samhällskunskap eller motsvarande kunskaper från äldre svenska betyg eller utländska betyg.
Kravet på behörighet i historia togs bort 17 januari 2022.
