Den 17 juli i år blev det ett krav att större offentliga arbetsgivare ska ha interna rapporteringskanaler för missförhållanden på arbetsplatsen. Det kan handla om kränkningar, diskriminering, trakasserier, slöseri med skattemedel med mera. Polismyndigheten har valt att placera sin så kallade visselblåsarfunktion vid myndighetens tillsynsenhet.
– Anledningen är att tillsynsenheten är självständig och oberoende sedan tidigare, förklarar Niclas Carlsson.
Niclas Carlsson, Polisens visselblåsarfunktion
Det är han och kollegan juristen Maria Hedman som kommer att arbeta med de rapporter som kommer in till funktionen. Och hittills har det alltså kommit in tre. Bland dessa finns både anonyma klagomål och sådana där visselblåsaren har uppgett sitt namn.
– Vi hanterar både och. Skillnaden är så klart att vi inte kan ställa kompletterande frågor till den som är anonym.
Rapporterna blir allmänna handlingar när de kommer in till funktionen, vilket betyder att de kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. Men det är absolut sekretess för uppgifter som kan avslöja rapportörens identitet. När Polistidningen begär ut de inkomna rapporterna blir det avslag. Niclas Carlsson bedömer att varken personuppgifterna eller beskrivningen av de aktuella missförhållandena kan lämnas ut.
Det finns ett särskilt formulär på Polisens hemsida som man kan använda när man rapporterar till visselblåsarfunktionen. Men det är inget krav, enligt Niclas Carlsson.
– Man kan skicka ett vanligt mejl, ringa oss eller komma på besök också.
Den som vill vara anonym hänvisas till att skicka brev med papperspost.
– Vi ser också över om vi kan skapa ett it-system där man kan rapportera anonymt. Det finns sådana på marknaden.
Hur går ni vidare med rapporterna som kommer in?
– Vi gör en initial bedömning kring riktigheten i det som skickas in och om det utgör ett missförhållande av allmänintresse. Och där gäller ganska höga krav. Enligt förarbetena ska det röra sig om allvarliga missförhållanden. Om det når upp till den nivån skickar vi informationen vidare till en chef på hög nivå på den plats där missförhållandet har inträffat.
Vad betyder hög nivå?
– Lägst nivå 4, alltså enhetschef eller polisområdeschef.
Om rapporten gäller enhetschefen då?
– Om klagomålet riktar sig mot enhetschefen så skickar vi det till avdelningschefen, regionpolischefen eller rikspolischefen.
Som huvudregel skyddas visselblåsarens identitet i förhållande till den ansvariga chef som ska hantera klagomålet.
– Vi tar bort alla personuppgifter och andra uppgifter som tydligt kan leda fram till visselblåsaren. Men det är en balansgång för vi måste samtidigt ge tillräcklig information för att den ansvariga chefen ska kunna arbeta med ärendet.
Det finns också undantagsfall där visselblåsarens personuppgifter kommer att röjas internt eller till en annan myndighet, om dessa uppgifter är nödvändiga för att ”vidta fortsatta åtgärder”. Det är de fall som omfattas av den så kallade uppgiftsskyldigheten i lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen).
När den ansvariga chefen har fått information om visselblåsarrapporten får denne en viss tid på sig att bestämma vad som behöver göras. Sedan gör visselblåsarfunktionen en uppföljning.
– Vi begär en återrapportering från den ansvariga chefen men också en handlingsplan. Och så återkopplar vi vad som händer till rapportören så snart vi kan.
Det finns inga riktlinjer för att facken ska involveras när visselblåsningar utreds, enligt Nicklas Carlsson. De kommer dock hållas informerade om verksamheten kontinuerligt.
Visselblåsarlagen ger visselblåsare ett visst skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier. Lagen öppnar också möjligheter för visselblåsare att rapportera uppgifter som annars omfattas av tystnadsplikt. Men för att visselblåsare ska få skydd och ansvarsfrihet måste vissa villkor vara uppfyllda, och det kan vara svårt för den enskilde att bedöma på förhand. Niclas Carlsson poängterar att visselblåsarfunktionen även har en rådgivande roll. Det går att kontakta honom och kollegan innan man blåser i visslan. På så sätt kan man få råd om vad som gäller i olika situationer.
I och med den nya visselblåsarlagen har det också inrättats så kallade externa visselblåsarfunktioner vid vissa statliga myndigheter. En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om en person inte tror att en intern visselblåsning skulle leda till en objektiv och saklig hantering. Man kan till exempel rapportera felaktig hantering av personuppgifter till Integritetsskyddsmyndigheten och missförhållanden inom offentlig upphandling till Konkurrensverket.
