Polistidningen träffar Petra Lundh ett par månader in i hennes nya uppdrag som rikspolischef. Under förmiddagen har hon gästat ett regeringssammanträde. Nu efter lunch har hon slagit läger i pressrummet på Polisens huvudkontor för att träffa ett pärlband av journalister från olika medier. Hon verkar vara på gott humör och full av intryck från sin första tid vid rodret.
– Jag har varit i fem av sju regioner och träffat allt från regionledningar till enskilda medarbetare på lokalpolisområdena. Det har varit fantastiskt kul, säger hon på klingande skånska.
Dialekten har överlevt de många åren i huvudstaden. Hon är ursprungligen från Kristianstad men när hon slutade gymnasiet hade hon redan träffat sin man som är från Stockholm och flyttade med honom dit. Hon var övertygad om att hon skulle bli mellanstadielärare, men det var skyhöga krav för att komma in på lärarutbildningen på den tiden, så det blev inget med det. Juristlinjen blev plan B och på den vägen är det.
Till Polismyndigheten har Petra Lundh kommit med ett tydligt förändringsuppdrag. Regeringen vill att hon ska:
- Återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis,
- få upp trycket i utredningsverksamheten, och
- säkerställa en effektiv användning av polisens växande resurser.
Utredningsverksamheten är den del där hon känner hon sig mest hemma som gammal domare och riksåklagare. Hon tror att polisen kan hantera mycket av de lindrigare brotten inom ramen för snabbare lagföring. Och vad gäller den grova brottsligheten upplever hon att myndigheten är på god väg att utveckla fungerande metoder. Uppklarningsprocenten har trots allt höjts rejält när det gäller skjutningar och sprängningar.
Det hon vill rikta ljuset mot är den del av utredningsverksamheten som hanterar mellanregistret.
– De där brotten som drabbar allmänheten, alltså vanligt folk. Så jag har varit ute och träffat anställda som utreder allt från bedrägerier och stölder till brott i nära relation och sexualbrott.
Vad har du snappat upp där ute?
– Bland annat att det finns erfarna civila utredare, som verkligen är duktiga, men känner sig förfördelade vad gäller lön och annat när de jämför sig med sina poliskollegor.
Samtidigt har man hört poliser klaga över att det kommer in civila akademiker som får högre lön än dem.
– Ja, det här är något som behöver analyseras noggrant. Jag berättar bara vad jag har fått till mig.
Hon har också fått klart för sig att det finns chefer i utredningsverksamheten som saknar djupare och mer gedigen erfarenhet av utredningsarbete.
– Vi ser att där utredningsverksamheten fungerar som bäst, där kan cheferna sin verksamhet väldigt väl och leder och styr på ett klokt sätt.
Hur kan man bli utredningschef utan att ha gedigen erfarenhet av utredning?
– Jag kan bara spekulera. Kanske har det här med chefserfarenhet varit viktigare. Men att du har varit till exempel yttre befäl betyder inte nödvändigtvis att du kan utredningsverksamheten.
Petra Lund har även hunnit bekanta sig med några av de klassiska hatobjekten inom Polisen.
– Det här med processägarskap, säger hon och tecknar horisontella och vertikala linjer i luften.
Du menar matrisorganisationen?
– Ja, det blir på något sätt en onödig överbyggnad och en otydlig styrning, så det behöver man säkert titta på så småningom.
Vaddå matrisorganisation?
Det finns två typer av övergripande ansvar inom Polismyndigheten. I det horisontella processansvaret, som till exempel kan ligga på Noa, ingår att ta fram styrdokument och skapa enhetlighet nationellt. I det vertikala verksamhetsansvaret, som kan ligga på en polisregion, ingår sådant som personalansvar och prioritering av resurser i den löpande verksamheten. Tillsammans bildar dessa en matrisorganisation.
Mängden styrdokument i myndigheten är en annan sak som har förbluffat henne.
– Jag tror det finns nästan 600 stycken. Det är ju dokument som har kommit fram i bästa välvilja för att göra verksamheten så bra som möjligt. Men jag tror att vi har satt upp lite hinder för oss själva.
Som exempel nämner hon polisregionen som anställde två åklagare för att jobba som polisiära förundersökningsledare. Tanken var att de skulle hjälpa till att höja nivån på utredningarna. Men trots att den ena åklagaren var senior var det ingen av dem som uppfyllde de formella kraven. Styrdokumenten krävde att de först gick den polisiära förundersökningsledarutbildningen.
– Och den är typ fyra månader plus praktik på Åklagarmyndigheten, konstaterar Petra Lundh.
Och så är det den eviga frågan om hur många poliser som egentligen jobbar med vad. Hon har bett HR ta fram siffror och göra en djupare analys.
– Hur många poliser jobbar i yttre verksamhet? Hur många jobbar med utredning? Och hur många jobbar någon annanstans och var jobbar de i så fall? Jag tänker att man behöver ha något att utgå ifrån framöver för att se att man går åt rätt håll.
Vad ska poliserna inte jobba med, enligt dig?
– Poliserna ska arbeta i kärnverksamheten i första hand. Det finns andra delar i verksamheten som man kan lösa lika bra med annan kompetens.

Petra Lundh
Jobb: Rikspolischef.
Ålder: 60 år.
Bor: Stockholmsområdet.
Familj: Man och fyra utflugna barn, en labrador och fyra katter.
På meritlistan: President i Svea hovrätt och riksåklagare. Har både undervisat på och lett en statlig utredning om polisutbildningen.
Dold talang: Har spelat pingis på division 1-nivå i ungdomen.
Du kom in i polisledning efter härvan kring Mats Löfving och hans tragiska död. Är det något du märker av och behöver hantera?
– Nej, jag följde det som hände från sidan genom media och jag vet att många tog illa vid sig. Men nu har det ändå gått en tid och jag tror att det kanske är bra med en ny ledning som kan titta framåt.
Din företrädare Anders Thornberg var med i Polisförbundet. Kommer du följa hans exempel nu när du är polis i lagens mening?
– Nej, jag kommer inte göra det. Det var länge sedan jag var fackligt ansluten. Som domare är det inte så vanligt. Sedan har jag varit chef så länge och sitter i arbetsgivarverkets styrelse. Så för mig skulle det kännas lite konstigt att vara med i en arbetstagarorganisation.