Många poliser riskerar att tvingas in i en period av ovisshet, oro och psykiska problem i samband med misstanke om fel i tjänsteutövningen. Enligt det danska Politiforbundet utsätts poliserna för en orimligt lång väntan innan de får besked om ett ärende läggs ned eller ska utredas vidare.
Den genomsnittliga handläggningstiden för en standardutredning av enskild polis som misstänks för brott, är enligt Politiforbundet, mellan åtta och tolv månader. I visa fall har det dröjt flera år innan ärendet avgjorts av Politiklagemyndigheden(polisens egen instans) eller av den danska Stadsadvokaten.
– Polisens ärenden har betydligt längre utredningstid än ett civilt domstolsärende där det finns lagstadgade tider för hur lång tid en utredning och rättslig prövning, tillåts ta, berättar, Michael Bergmann Møller, vice ordförande i Politiforbundet.
Michael Bergmann Møller, vice ordförande i Politiforbundet
Foto: Politiforbundet
Om ett fall leder till åtal så blir den misstänkte normalt suspenderad och riskerar att hamna i en situation av stark psykisk press. Vanligt är tvivel och ältande av agerandet i samband det ingripande som lett till anmälan. Depression är inte ovanligt och även tillstånd av PTSD förekommer.
– Vi märker även att de poliser som är misstänkta för till exempel övervåld och som är kvar i tjänst, tänker sig om en extra gång eller blir direkt passiva om de skulle hamna i en situation som kräver användning av maktmedel, vilket är olyckligt i situationer där polisen förväntas ingripa effektivt, säger Michael Bergmann Møller.
Politiforbundet vill också att den danska regeringen sätter en gräns för hur lång tid en utredning och rättslig prövning får ta. ”För ett ärende som inte tas upp till vidare utredning, ska beslut meddelas inom sju dagar”, anser Politiförbundet.
Och när det gäller ärenden som rör olämpligt uppförande ska beslut lämnas inom 30 dagar. När det slutligen gäller straffrättsliga ärenden anser förbundet att ska beslut lämnas till den misstänkte polisen inom 60 dagar.
– Polisen har ingripandeplikt och då måste vi ha en polis som har ett mentalt överskott och vid behov snabbt kan ingripa om situationen kräver. Det är inte acceptabelt att låta en polis gå många månader i ovisshet om det exempelvis finns misstanke om onödig maktanvändning. Det skapar stress och är mentalt belastande, därför ska handläggningstiden markant minskas, avslutar Michael Bergmann Møller.
I Sverige tilldelas många poliser nya arbetsuppgifter under utredningstiden och får byta tjänsteplats.
-En ny arbetsmiljö i kombination med utdragen väntan på beslut, är en situation som kan vara påfrestande. Här vill förbundet att arbetsgivarna tar ett större ansvar för att säkerställa en acceptabel arbetsmiljö från ett arbetsrättsligt perspektiv, helt enkelt ett bättre omhändertagande av individen. Det borde finnas bättre rutiner i sådana situationer, säger Tomas Stjernfeldt, andra vice ordförande i Polisförbundet.
Tomas Stjernfeldt, andra vice ordförande i Polisförbundet
Foto: Polisförbundet
Han menar att det är svårt att utifrån vedertagna rättsprinciper, särbehandla poliser i samband med rättsprocesser.
– Men vi ser gärna att de fall som rör fel i tjänsteutövning och som behandlas internt, skulle hanteras snabbare. Dels för att slippa onödig press på den enskilde polisen och dels för att en snabb handläggning kan bidra till att generellt stärka förtroendet för polisen.
