Polisens anslag har ökat med 80 procent sedan 2017. Ändå hamnade myndigheten i ekonomisk kris under 2024 och tvingades till akuta besparingar. Hur kan det komma sig? Internrevisionen har hittat ett antal ”mycket väsentliga brister” i den finansiella styrningen som kan ha bidragit till det kärva läget.
Till viss del berodde Polisens ekonomiska problem under förra året på ändrade pensionsregler som ledde till höjda pensionsavgifter med 600 miljoner kronor. Men det räcker inte som förklaring, enligt internrevisionen. Polisens egen ekonomiavdelning har pekat ut den rekordartade personaltillväxten under 2023 som problemets huvudorsak.
För att granska den högsta ledningens agerande har internrevisionen gått igenom protokoll från möten i den nationella strategiska ledningsgruppen, NSLG. Gruppen leddes av tidigare rikspolischefen Anders Thornberg fram till hans avgång i november 2023, då Petra Lundh tog över.
Protokollen visar att NSLG under 2023 hade mycket fokus på att öka rekryteringen i myndigheten för att nå tillväxtmålet. Budget och ekonomi var däremot inte en stående punkt på dagordningen utan kunde avhandlas under ”övriga frågor”, konstaterar internrevisionen.
Nationella strategiska ledningsgruppen
Den nationella strategiska ledningsgruppen (NSLG) led av rikspolischefen. I gruppen ingår också biträdande rikspolischefen, förvaltningschefen, regionpolischeferna och avdelningscheferna.
Källa: Polisens internrevision
Ute i verksamheten uppfattade man styrsignalerna från myndighetsledningen som ”tillväxt före ekonomi”, skriver internrevisionen. I brist på färdigutbildade poliser började regionerna rekrytera civila i stor skala för att nå tillväxtmålet. När det senare började komma ut stora kullar med polisaspiranter från utbildningarna, och fler tidigare poliser sökte återanställning, sprack budgeten. Enligt personer som intervjuats av internrevisionen har chefer gjort medvetna val att anställa över budget, eftersom man räknade med att aspiranter och återanställningar skulle tas emot oavsett ekonomi.
Det var först under 2024 som budgetfrågorna klättrade högre upp på NSLG:s dagordning, enligt internrevisionens rapport. I början av året hade ekonomiavdelningen och HR en dragning där man flaggade för risken att budgeten skulle spricka. Senare under våren kom nya varningar för ett ekonomiskt underskott. Därefter blev ekonomin en stående punkt mötena och myndighetsledningen skickades ut signaler i verksamheten om att dra åt svångremmen, vilket resulterade i olika sparåtgärder.
Internrevisionen har även granskat myndighetens rutiner för ekonomisk uppföljning. Revisorerna kommer fram till att frågor om ekonomi inte heller har varit prioriterade i de så kallade resultatdialogerna. ”För de polisregioner och avdelningar med större under- och överskott har internrevisionen inte kunnat utläsa något ansvarsutkrävande kring hantering av budget”, står det i rapporten.
Internrevisionen har också synpunkter på den interna kulturen i myndigheten. På sina håll verkar inställningen ha varit att ekonomin alltid ”löser sig”, eftersom det kommer mer medel med nästa regleringsbrev. En av internrevisionens avslutande rekommendationer lyder därför: ”Myndigheten behöver hantera kulturfrågan om att det alltid kommer mer pengar”.
Stefan Hector, biträdande rikspolischef
Foto: Polismyndigheten
Stefan Hector har kommenterat internrevisionens rapport i ett mejl till Polistidningen. Han påpekar att det var han och rikspolischef Petra Lundh som beställde rapporten. Det gjordes ”i syfte att få en genomlysning av den ekonomiska styrningen av Polisen, mot bakgrund av att vi uppfattade att den inte varit ändamålsenlig”. Han fortsätter:
”Vi upplever rapporten som relevant och den utgör en bra grund för att säkerställa en stabil ekonomisk styrning på sikt.
Det blev ett betydligt mindre underskott än vad prognosen visade för Polismyndigheten 2024, vilket visar att de tydliga signalerna om besparing gav effekt. Regioner och avdelningar har nu budgetförutsättningar och inget sparbeting råder utan verksamheten kan bedrivas enligt tilldelade medel.”
Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow delar inte Stefan Hectors bild av det ekonomiska läget.
– Jag har fått information från fackligt förtroendevalda i flera regioner om att sparbetinget om en procent fortfarande råder. Arbetsgivaren har själv sagt att budgeten för 2025 inte är en budget i balans. Allt hänger på att regionerna inte använder alla sina tilldelade medel.
Katharina von Sydow, Polisförbundets ordförande
Det ansträngda ekonomiska läget får flera konsekvenser, enligt Katharina von Sydow.
– Till exempel att man inte ersättningsrekryterar arrestantvakter när dessa slutar. I stället får poliser gå in och jobba i arresterna, vilket vi tycker är helt fel eftersom det finns ett mål i myndigheten om fler synliga poliser i yttre tjänst.
Ett annat exempel är vad hon kallar en extensiv tolkning av arbetstidsavtalet. Den går ut på att arbetsgivaren låter poliser arbeta enligt speciallistor med inlagda fridagar, i stället för att betala ut övertidsersättning för arbete utanför ordinarie schema.
Polistidningen har också tagit del av ett mejl som Katharina von Sydow skrivit till rikspolischefen där hon uttrycker sin frustration över att myndigheten inte återanställer tidigare poliser som vill tillbaka. I mejlet kan man läsa:
”Jag får många samtal från olika regioner om att man inte återanställer poliser som söker återanställning. Nu senast 6–8 stycken i Öst. Arbetsgivaren hänvisar till ekonomin. Samtidigt ersätts exempelvis beslagshandläggare (civil) med en polis och många poliser används som arrestantvakter.”
Vad är då bakgrunden till Polisens ekonomiska problem enligt Katharina von Sydow? Även hon pekar på att myndigheten gick före med rekryteringen av civilanställda under de år då det saknades poliser att anställa. Det berodde enligt henne på att myndigheten ville nå målet om 10.000 fler anställda till utgången av 2024. Men nu tyngs budgeten av de civilas löner, vilket tvingar myndigheten till besparingar.
Polistidningen har även sökt tidigare rikspolischefen Anders Thornberg för en kommentar till internrevisionens kritik mot den tidigare polisledningen. Han har avböjt.
