Pågående dödligt våld (PDV) innebär särskilda påfrestningar och krav på poliser. I dessa situationer kan polisens agerande utgöra skillnaden mellan liv och död. Det dödliga våldet behöver stoppas — men samtidigt finns det risker både med att gå för fort fram och att ta för lång tid på sig. Särskilt farligt för poliser är så kallade ”bakhåll” — när poliser rycker ut på ett larm utan att veta vad de kommer ställas inför. Med tanke på de höga insatserna är det viktigt med mer forskning om hur poliser kan förbereda sig på att hamna i dessa situationer. Det menar forskarna bakom en ny svensk studie som har undersökt polisers agerande vid PDV‑övningar (studien gjordes innan skjutningen på Risbergska skolan).
I studien gjordes observationer av ett övningsscenario i polisregion Nord. Scenariot började med att polisen fick ett larm om ett bråk på en skola — situationens allvar framgick alltså inte från början. Väl på plats avlossades ett antal skott inne i skolan, och poliserna hade till uppgift att hantera situationerna de ställdes inför när de gick in i byggnaden. Bland annat behövde de ta hand om skadade och rädda liv, avbryta dödligt våld, konfrontera gärningspersoner och säkra byggnaden.
För att lyckas med övningens olika moment och kunna prioritera mellan olika uppgifter gällde det att först och främst kunna skapa sig en tydlig bild av situationen. Detta visade sig vara en stor utmaning för poliserna. Dels uppfattade polispatrullerna inte den inledande skottlossningen när de var utanför skolbyggnaden. Dels hade de svårt att förstå vad som hände väl inne i byggnaden. Resultaten pekar enligt forskarna på hur viktigt det är med situationsförståelse för att kunna fatta taktiska beslut och göra säkra och korrekta ingripanden.
Situationsförståelse är förmågan att tolka en händelsekedja i realtid. Det handlar om att väva samman bitar av information till en helhetsbild som gör det möjligt att fatta bra beslut under press. I en kaotisk miljö, som vid PDV, kan även små missförstånd eller feltolkningar leda till riskfyllda beslut. Enligt den modell som används för övningarna består situationsförståelse av tre nivåer. Den första nivån är att över huvud taget uppfatta att någonting händer — till exempel att man hör smällar inifrån en byggnad. Den andra nivån handlar om att förstå situationen och vad som händer, att det rör sig om en skottlossning som utgör ett akut hot snarare än till exempel ett högljutt renoveringsarbete. Slutligen innebär den tredje nivån att förutse hur situationen kommer fortlöpa för att kunna fatta beslut om hur man bör agera. Eftersom poliserna under övningarna hade svårt för att förstå vad som hände och hur de behövde agera tyder det på att problemet ligger på första eller andra nivån.
Forskarna konstaterar att övningarna inte har anpassats efter studier om PDV, trots att det finns en hel del sådana att tillgå och använda sig av. Förutom att ta avstamp i befintlig forskning i det som lärs ut — menar de att poliser i yttre tjänst behöver få regelbunden träning för att känna sig trygga med att hantera den här sortens extrema händelser och öka sin förmåga till situationsförståelse. Detta kan även ge stärkta förutsättningar för att kunna hantera mer vardagliga situationer i tjänst.

Om studien
Studiens titel är Polisens hantering av pågående dödligt våld: förståelse, utmaningar och effektiva strategier och publicerades tidigare i år i Socialmedicinsk Tidskrift. Författare är Jonas Hansson och Erik Borglund. Studien bygger på observationer av PDV-övningar i polisregion Nord och lyfter betydelsen av situationsförståelse och praktisk träning. menar de att poliser i yttre tjänst behöver få regelbunden träning för att känna sig trygga med att hantera den här sortens extrema händelser och öka sin förmåga till situationsförståelse. Detta kan även ge stärkta förutsättningar för att kunna hantera mer vardagliga situationer i tjänst.

