Nya bud: Polisen får göra slagningar vid säkerhetsprövning

Nya bud: Polisen får göra slagningar vid säkerhetsprövning
Marianna Vergari och Sofie Lindblom från Polisens rättsavdelning och Christer Johansson från Säkerhetsavdelningen. Foto: Linda Svensson

Polisens rättsavdelning och Säkerhetspolisen är samstämmiga. Polismyndigheten får göra slagningar i registren vid säkerhetsprövningar. Men vem som ska få göra dem är fortfarande oklart.

Det var i april förra året som Polisens rättsavdelning drog i nödbromsen. En medarbetare hade slagit larm om att Polisens slagningar i bland annat brotts- och misstankeregistren vid säkerhetsprövningar sannolikt var olagliga. Medarbetare på Säkerhetsavdelningen stoppades omedelbart från att använda de polisiära registren och den tidigare säkerhetschefen polisanmäldes. I december åtalades han för anstiftan av dataintrång.

Kontroll i polisiära system har gjorts ändå, men det har gjorts av Säkerhetspolisen.

Sedan dess har de poliser som gör säkerhetsprövningar varit hänvisade till öppna källor, som sociala medier och Google.

– Kontroll i polisiära system har gjorts ändå, men det har gjorts av Säkerhetspolisen. Skillnaden är att vi inte har haft lika stor insyn, och vi har inte gjort kontrollerna utifrån egna verktyg och egen kompetens. Men uppgifterna som sådana ingår i säkerhetsprövningen, säger Marianna Vergari, jurist på Rättsavdelningen.

Sedan akutstoppet i april har Rättsavdelningen gjort en ny bedömning, efter att ha fått ett förtydligande från Säkerhetspolisen. Slutsatsen är att vissa anställda som har brottsbekämpande uppgifter ska kunna göra slagningar i till exempel misstanke- och brottsregistret vid säkerhetsprövningar.

– Det är arbetsbeskrivningen och arbetsgivaren som bedömer om man har ett brottsbekämpande uppdrag, det är inte man själv. I det här sammanhanget måste det vara tydligt, säger Sofie Lindblom, biträdande rättschef på Polisen.

Anledningen till att vi går ut med den här nya bedömningen nu, och inte väntar tills alla analyser är klara, är att min företrädare har stått åtalad. Då kan vi inte sitta på den informationen inför åklagaren.

Men ännu är det inte klart när Säkerhetsavdelningen faktiskt kan återgå till tidigare ordning.

– För min avdelning är det här en prioriterad fråga, det är därför det har rört upp så mycket känslor. Vi kommer jobba med det här så snabbt som möjligt. Sen är jag väldigt mån om att vi ska få in det i handläggningsordning och rutiner, så det blir tryggt för våra medarbetare. Så att man vet att nu jobbar jag i det brottsbekämpande uppdraget, nu har jag myndigheten i ryggen, säger Christer Johansson, säkerhetschef på Polisen.

I analysen som nu tar vid ska man också se över hur arbetsuppgifterna kommer att fördelas, vilka som ska göra prövningar och hur.

Kan det innebära att poliser får delvis nya tjänster?
– Vi håller på med en ny omorganisation också, och där tittar jag på att vi ska ha vissa delar där det är väldigt tydligt att här finns det brottsbekämpande arbetsuppgifter. Men vi måste göra den här analysen först. Det får inte gå fel, säger Christer Johansson.

– Generellt sett, ju fler hattar du har på dig desto mer förvirrad blir man som medarbetare, så därför finns det anledning att väga in det i organisationen, tillägger Marianna Vergari.

Bland medarbetarna finns en frustration över att inte få komma i gång med de egna slagningarna. Men hur lång tid analysen nu kommer att ta kan eller vill de inblandade inte svara på. 

– Anledningen till att vi går ut med den här nya bedömningen nu, och inte väntar tills alla analyser är klara, är att min företrädare har stått åtalad. Då kan vi inte sitta på den informationen inför åklagaren. Lika viktigt är förstås att informera våra medarbetare om vad som är på gång, säger Christer Johansson.