Polisen ska förebygga brott genom att arbeta problemorienterat enligt den så kallade SARA-modellen. Det handlar om att kartlägga och analysera brottslighet för att identifiera de bakomliggande orsakerna, sätta in träffsäkra åtgärder och sedan utvärdera effekterna.
Det är en tålamodskrävande process som kan sträcka sig över flera år. I en rapport ifrågasätter Brottsförebyggande rådet, Brå, om den sortens långsiktighet har någon plats i dagens Polismyndighet.
Brå har följt upp lokalpolisområdenas och de regionala samordnarnas brottsförebyggande arbete under 2025 och gått igenom relevanta styrdokument från Polisen.
Sammantaget ser Brå tecken på att det proaktiva arbetet trängs undan av ett starkt fokus på händelsestyrd verksamhet i Polisens driftcenter, där planeringshorisonten är max ett år. Förändrad styrning genom ledning i ordinarie organisation, LIO, ”indikerar en ännu starkare förankring i det taktiska och operativa perspektivet, där den händelsestyrda verksamheten prioriteras framför den planlagda”, skriver Brå.
Fritextsvar ur Brås enkät till lokalpolisområdena (Brårapport 2026:12).
Myndigheten har också jämfört Polisens tidigare strategiska verksamhetsplan (2020–2024) med den nuvarande (2025–2027) och ser en nedprioritering av det brottsförebyggande uppdraget. I den tidigare planen stod det att brottsförebyggandet ska förstärkas och utvecklas. I den nuvarande är det uppdraget knappt omnämnt, enligt Brå.
Brå lyfter också en ändring i Polisens arbetsordning som innebär att alla strategidokument upphör att vara bindande styrdokument från och med mars i år. Det gäller bland annat myndighetens strategi för brottsförebyggande arbete från 2022. Enligt Brå finns det farhågor om att myndighetens brottsförebyggande verksamhet kommer att prioriteras ner i än högre grad när strategin får minskad styrkraft.
Efter Brås rapport har strategin upphävs helt av Polismyndigheten. Planen är att strategin ska ersättas av en handbok i brottsförebyggande.
Eva Helin, polis och samordnare för det brottsförebyggande arbetet i region Nord, målar inte en lika dyster bild som Brå.
– Hade du frågat för ett halvår sedan så hade jag hållit med dem till hundra procent. Det stämmer att vi har tappat det långsiktiga i vissa delar, men på andra sätt kan det arbetet få en skjuts av hur vi är organiserade i dag.

Eva Helin, samordnare för det brottsförebyggande arbetet i region Nord.
Hon tycker att fördelen med LIO och driftcentersystemet är att man ser alla delar av brottsbekämpningen som en helhet: ingripandeverksamhet, und, spaning, utredning och så vidare. Där finns en möjlighet även för det långsiktiga brottsförebyggandet att jacka i efter det akuta skedet, enligt henne.
Hon har själv ett bra samarbete med en av de operativa koordinatorerna i det regionala driftcentret i Nord kring barn och unga i riskzonen.
– Det kan vara sådana som riskerar att dras in i gängkriminalitet eller är socialt isolerade. Den informationen skickar vi vidare till de kommunpoliser och områdespoliser som jobbar hands on med det brottsförebyggande lokalt.



