Annons

Annons

Förändrade hotbildsanalyser
efter mordet på Anna Lindh

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Efter två ministermord, där ingen av ministrarna hade livvakter med sig, förändrades personskyddet i Sverige. Mordet på Anna Lindh och den efterföljande utredningen blev en vändpunkt. Inte minst i attityden till att ha livvakt.Efter två ministermord, där ingen av ministrarna hade livvakter med sig, förändrades personskyddet i Sverige. Mordet på Anna Lindh och den efterföljande utredningen blev en vändpunkt. Inte minst i attityden till att ha livvakt.

Idag är det några i regeringen som har skydd av livvakter dygnet runt. De andra har skydd då och då, när hotbilden motiverar det. Tidigare kunde det ibland vara svårt för livvakterna och hotbildsanalytikerna att få den information de behövde av personerna runt statsråden. Det var en av punkterna som togs upp i utredningen efter mordet på Anna Lindh och där har det skett en tydlig förändring. Idag inser både skyddspersonerna själva och personer runt dem hur viktigt samarbetet är.

– Vi har jobbat målmedvetet för att ha en bra kontakt. I den taktiska hotbildsanalysen inför valet har vi pratat med över 30 personer i riksdagen och departementen, säger Roland Weinfors, som är chef för hotbildsenheten vid Säkerhetspolisen.

Det är hotbildsenheten som styr mycket av livvakternas arbete, eftersom de analyserar hur hoten ser ut. De senaste åren har de blivit betydligt fler än vid tiden före mordet på Anna Lindh. Idag är de mer än dubbelt så många som 2003.

Tidigare gick arbetet mer ut på att hålla koll på konkreta hot, mot personer och evenemang. Det gör man förstås fortfarande, men idag handlar det också om att ha ett grepp om den så kallade latenta hotbilden. Det vill säga sådant som kan trigga en person att angripa till exempel en politiker.

Roland Weinfors beskriver en komplex bild av hur analyserna görs inför riksdagsvalet. Det handlar om att hämta in information internt från Säpo om bland annat terrorhot och enskilda ”hotutövare” – personer som visar stort intresse för exempelvis en minister. Dessutom tar man in extern information från personer som arbetar med statsråden och från den lokala polisen. Till det kommer en medieanalys, för att få en bild av vilka frågor och vilka personer som medierna fokuserar på.

– Konkret kan man säga att hotbilden inför årets val inte är särskilt hög, säger Roland Weinfors. Men vi tittar väldigt noga på de politiska frågorna, möjligen är valet mer polariserat idag än det var 2002. Det är framförallt den latenta hotbilden vi ska ta stor hänsyn till. Vissa frågor som till exempel sysselsättningen kan bli en sådan fråga där människor känner stor frustration och känner att ”det här går inte min väg”.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser