Varje år driver Polisförbundet några rättsfall till Arbetsdomstolen, AD. Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar arbetsrättsliga tvister, det vill säga tvister som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.Varje år driver Polisförbundet några rättsfall till Arbetsdomstolen, AD. Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar arbetsrättsliga tvister, det vill säga tvister som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Det är rättegångsbalkens regler som gäller för Arbetsdomstolen, som i huvudsak tillämpar samma rättegångsförfarande som de allmänna domstolarna gör. Regeringen utser ledamöterna, enskilda personer i tvister har inget att säga till om när det gäller domstolens sammansättning.
Polisförbundet hjälper medlemmarna när arbetsgivaren bryter mot lagar och avtal. Men det är inte självklart att fallen som är av arbetsrättslig karaktär drivs ända till AD. I de flesta fall löser facket och arbetsgivaren frågan i ett mycket tidigare skede, genom överläggningar och förhandlingar. Till AD drivs bara de fall där det finns en rimlig chans att vinna, eftersom ADs domar ofta blir till praxis.
– Att ha rätt och att få rätt är två olika saker, säger Lena Nitz, ombudsman vid Polisförbundet som arbetar med rättshjälp.
– Arbetsdomstolen gör i sina domskäl ofta principiella uttalanden som blir vägledande för framtiden för hela medlemskollektivet. Därför är det viktigt att sannolikheten att vinna de mål som Polisförbundets driver är stor. Förbundet gör därför en noggrann och nyanserad rimlighetsbedömning innan beslut fattas om att driva ärenden till AD.
De mål som döms i AD kan inte överklagas, utan AD är sista instansen. Här ska mål avgöras på ett rättssäkert och effektivt sätt, det är i alla fall målet för domstolen enligt regleringsbrevet.
Mål som drivs till arbetsdomstolen av Polisförbundet är så kallade A-mål. Dessa går direkt till AD, utan att passera andra domstolar. A-målen drivs av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer, eller av personer som själva har slutit kollektivavtal. För att en arbetstvist ska få föras direkt till Arbetsdomstolen krävs att målet gäller tvist om kollektivavtal eller medbestämmandelagen. Det kan också gälla tvister mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller arbetsplatser där kollektivavtal gäller.
Den andra typen av mål, det vill säga B-mål, tas först upp i tingsrätten för att eventuellt i andra instans komma upp i AD. Dessa drivs av enskilda personer som inte är medlemmar i eller har stöd av en facklig organisation eller av arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation.
Den lag som nu ligger till grund för ADs verksamhet är lagen om rättegången i arbetstvister från 1974 och förordningen med instruktion för AD från 1988. Men arbetsdomstolen har en längre historia än så. Den inrättades 1929, efter tillkomsten av kollektivavtalsrättsliga lagstiftningen 1928.
