Precis som ett fingeravtryck lämnar varje kamera ett unikt mönster efter sig. Med ny teknik ska brottslingen lättare kunna bindas till bilder som har tagits i samband med brottet.Precis som ett fingeravtryck lämnar varje kamera ett unikt mönster efter sig. Med ny teknik ska brottslingen lättare kunna bindas till bilder som har tagits i samband med brottet.
För 1,5 år sedan började Sveriges Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) att jobba med den nya tekniken, som går ut på att koppla ihop en viss bild med en viss kamera. Tekniken togs fram för några år sedan av ett amerikanskt forskarlag. Men det är först nu den har börjat få genomslag.
– Den här informationen kan få betydelse för av alla typer av brottsutredningar, menar Kent Johansson, kriminaltekniker vid tekniska roteln i Stockholm.
Kent Johansson provade tekniken i samband med utredningen av ett försök till mordbrand. Bland annat ville man veta om bilderna på en digitalkameras minneskort var tagna av just den kameran. Något som senare konstaterades.
Flera användningsområden
SKL har även använt tekniken i ett misshandelsfall där den misshandlade personen blev fotad med en mobilkamera.
– Den misstänkte sa att en kompis hade skickat bilderna. Men vi kunde visa att de troligen var tagna med den misstänktes mobiltelefon, berättar Tobias Höglund, bildingenjör på SKL.
Tekniken har även använts vid skadegörelse. Polisen hittade bilder på klotter på hårddisken hemma hos en misstänkt man. Denne påstod att han inte hade tagit bilderna själv, utan laddat ned dem från nätet. Även där lyckades man binda bilderna till den misstänktes kamera. Ett annat stort användningsområde är alla barnpornografibilder som läggs ut på nätet.
– Kan man visa att dessa är tagna av en viss kamera, som man i sin tur kan koppla till en person, blir det en viktig del i en beviskedja, säger Kent Johansson.
Kameror lämnar individuella spår
SKL:s analyser går ut på att varje kamera lämnar ett individuellt spår efter sig i bilderna som tas med den. Detta spår kan härledas till kameran. Spåren är inte synliga för ögat, men de finns där och kan avläsas i laboratorium.
Man använder sig av de ljuskänsliga sensorer som finns i varje digitalkamera. En kamera med åtta megapixel har exempelvis åtta miljoner små ljuskänsliga sensorer. Ljuskänsligheten varierar för varje kamera och bildar ett sensormönster i bilderna. Med hjälp av ett dataprogram jämför SKL kamerans sensorer med sensormönstret i den tagna bilden.
– Precis som ett fingeravtryck lämnar kameran spår i form av ojämnheter i bilden som är unika för varje kamera. I dagsläget verkar det inte gå att tillverka två sensorer som har exakt lika ljuskänslighet, säger Tobias Höglund.
Än så länge har polisen inte börjat utnyttja den nya tekniken fullt ut.
– Det är viktigt att fler prövar och utvärderar den så att vi verkligen ser att tekniken fungerar, säger Tobias Höglund på SKL. Den är fortfarande på utvärderingsstadiet. Men jag har inte sett något som tyder på att den inte skulle fungera.
Marita Andersson
