Jag jobbar som polis i Östersund. Jag och min fru har våra lån på Swedbank och gick dit för att lägga om dem. Vi hade bestämt träff med vår banktjänsteman, som vi kan kalla Pär. Följande utspelar sig när vi kommer dit:Jag jobbar som polis i Östersund. Jag och min fru har våra lån på Swedbank och gick dit för att lägga om dem. Vi hade bestämt träff med vår banktjänsteman, som vi kan kalla Pär. Följande utspelar sig när vi kommer dit:

Pär – Hej och välkomna, vi ska se om vi kan hitta någon förmånligare lösning för er.

Jag – Det tycker jag låter bra.

Pär – Ni tog erat första lån för cirka fyra år sedan.

Jag- Ja det stämmer.

Pär – Ni har sköt era betalningar utan anmärkningar

Jag – Givetvis.

Pär – När ni sökte lånet uppgav du att du tjänade 21200 sek/månad.

Jag – Ja

Pär – Hur mycket tjänar du nu då?

Jag – Jag har samma inkomst nu som för fyra år sedan.

Pär – (tyst ett par sekunder)

Pär – Är det sant?

Jag – Vilket?

Pär- Att du inte har haft någon som helst löneutveckling på fyra år!

Jag- Eh, ja så är det nog

Pär – Inte ens nån hundring?

Jag – Nä

Pär – Du är medveten om att du ändå tjänar mindre nu än för fyra år sedan

eftersom inflationen ökat!

Jag – Hmm, jasså.

Pär – Polis verkar inte var ett yrke värt att satsa på om det inte

finns någon som helst löneutveckling

Pär – Var för får du ingen mer lön?

Jag – (mumlar) RALS, lönestege, I-lön, centrala fackförbundet mm

Allt ovanstående är sant.

Vill bara påpeka det otroligt sjuka som pågår i Jämtland. Jag kommer nog ganska snart att söka mig vidare till andra betesmarker. För att här i Jämtland har de bränt ut min arbetsmoral och stolthet för yrket. Inte bara på grund av lönen utan för den nonchalans och likgiltighet som vi medarbetare möts av av våra så kallade chefer.

Polis från Jämtland