Annons
Annons

Att meddela det värsta

Det enda vi kan vara säkra på i livet är att vi någon gång ska dö. Ändå kommer ett dödsbud som en total chock för de flesta. Som polis är det inte ovanligt att bli dödens budbärare, men hur gör man detta så bra som möjligt för dem man möter?
12 april 2011, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Att få ett dödsbud är de flesta människors värsta mardröm – att det ska stå en polis utanför dörren och säga att det hemskaste hemska har inträffat. Men även att lämna ett dödsbud är svårt, något som många poliser gruvar sig för.
– Ibland står man en extra minut utanför någons dörr, eftersom man vet att allt därinne är som vanligt tills man har ringt på, säger Susanne Elgeryd, polis i Södertörn som håller kurser för poliser i Stockholm i att lämna dödsbud.

En vanlig oro hos poliser som ska lämna dödsbud är att det ska hända något som man inte har kontroll över. Eller att inte räcka till. Polisprästen Katarina Tingström, som håller kurserna tillsammans med Susanne Elgeryd, säger att oron kommer av att man vill göra ett bra jobb – vilket är positivt. Hon menar att utbildning och övning gör en tryggare i sin roll och att kunskap om sorgereaktioner är viktig för att inte bli ställd inför det man möter.
– Alla reaktioner på det man framför är bra. Det man ska vara uppmärksam på är om någon tystnar och man tappar kontakten med dem. Det kan vara tecken på psykos. Då måste man tillkalla psykteam eller åka till sjukhus, säger Katarina Tingström.

Hon betonar att man inte ska lägga in egna värderingar i hur någon tar emot ett sorgebud, även om det är en reaktion man personligen upplever som konstig eller annorlunda. Det gäller i stället att visa empati och vara närvarande, oavsett vad som händer.
– Alla tar emot beskeden olika. Någon blir en lustigkurre, en annan vill slå en och en tredje ligger på golvet och skriker eller kräks. Vi är alla olika till läggning, kulturell bakgrund och tidigare erfarenheter, säger Susanne Elgeryd.

När man ska lämna dödsbud finns möjligheten att ha med sig en präst eller diakon. Att ha med sig en person från kyrkan kan vara ett bra stöd både för de anhöriga och för poliserna som ska lämna budet. En präst eller diakon är van att möta människor i sorg, har utbildning för det och en tystnadsplikt som skyddar de anhöriga.
– Deras roll är inte att prata om religion eller om det som står i bibeln , säger Susanne Elgeryd. Jag tycker inte att det känns konstigt att ha med mig en präst.

Prästen kan dessutom hjälpa till att få igång det sociala nätverket kring personen som fått budet. Eller finnas till hands för både praktiska frågor om begravning och andra kanske mer andliga frågor. Kyrkan kan också förmedla kontakt med andra trossamfund, exempelvis om familjen som berörs är muslimer kan man få kontakt med en lokal imam.
– Vi träffar många sörjande och är vana att möta sorg, säger Katarina Tingström. Dessutom kan vi lämnas kvar med den anhöriga när du måste iväg på nästa jobb. Jag har aldrig varit med om att en familj slängt ut mig bara för att jag är präst.

Hur dödsbudet förs fram är något den man möter minns resten av livet. Därför är det viktigt att det sköts både korrekt och medmänskligt. Det är exempelvis viktigt att lämna budet så skyndsamt som möjligt, eftersom de anhöriga annars kan få reda på det på annat håll. Man måste också vara säker på att faktiskt lämna budet till rätt person.
– Det är inte säkert att det är mamman som öppnar dörren, bara för att det är en kvinna i rätt ålder, säger Susanne Elgeryd. Man måste därför se till att veta namnet på den person man ska lämna budet till.
Man måste också givetvis veta namnet på den som har avlidit, och grundfakta kring hur och när personen dog. Annars kan mottagaren inte vara säker på att det faktiskt är sant.

På frågan om det är något som man absolut ska undvika när man lämnar ett bud svarar Susanne Elgeryd:
– Ring inte! Annars har jag inga pekpinnar. Använd sunt förnuft, ha tid och var medmänsklig.


ATT TÄNKA PÅ när du lämnar dödsbud:

– Lämna budet skyndsamt, de anhöriga kan annars få reda på det på annat håll. Ring inte, eftersom du då inte vet hur budet tas emot.

– Du måste vara säker på att du lämnar budet till rätt person. Ha gärna en fusklapp med namnen på både den du ska lämna budet till och den som är död.

– Ta reda på så mycket som möjligt om dem du ska lämna dödsbud till.

– Ha grundfakta som hur och när personen dog. Var tydlig och undvik omskrivningar, använd ord som död eller avliden.

– Var respektfull, ta ut snus och tuggummi. Sätt telefonen på ljudlöst och sänk ljudet på radion.

– Gå rakt på sak och var lugn och tydlig. Du behöver inte sätta dig innan du ger budet.

– Undvik att berätta om egna erfarenheter utan lyssna och fråga i stället. Ta god tid på dig.

– Se till att den du lämnat bud till har någon hos sig när du åker därifrån.

 



UNIFORM eller inte?

Uniform kan stärka tydligheten i dödsbudet, men civila kläder skapar mindre uppmärksamhet. Välj uniform om du är van att arbeta i uniform, välj civila kläder om du är van att arbeta civilt. Det viktigaste är att du har förutsättningar att göra ett bra jobb, då blir det bra för de anhöriga.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst