Anders Perklev utreder möjligheten att införa skärpt lagstiftning till skydd för hotade samhällstjänster. Blåljussabotage är arbetsnamnet på den nya brottskategorin.

Anders Perklev utreder möjligheten att införa skärpt lagstiftning till skydd för hotade samhällstjänster. Blåljussabotage är arbetsnamnet på den nya brottskategorin.

Under Polisförbundets seminarium i Almedalen om hot och våld mot poliser deltog bland annat förbundets ordförande Lena Nitz, rikspolischef Dan Eliasson och riksåklagare Anders Perklev. Den senare har fått regeringens uppdrag att utreda det straffrättsliga skyddet för ”blåljuspersonal”; poliser, ambulanssjukvårdare och personer anställda inom räddningstjänsten. I Almedalen påpekade han bland annat att det handlar om mycket allvarliga angrepp.
– Det är stora stenar som kastas, med förödande konsekvenser.

Då Polistidningen träffar Anders Perklev har det hunnit bli sensommar och flera angrepp mot blåljuspersonal har nyligen rapporterats, bland annat utanför akuten i Stockholm i samband med en dödsskjutning. Perklev berättar att processen att ta fram ny lagstiftning fortskrider.

Utredningsförslaget ska vara klart i juni 2018 och inriktningen är utstakad. Grunden är att antalet attacker mot blåljuspersonal ökar. Bland dem är det i princip bara poliserna som kan åberopa våld mot tjänsteman i samband med attacker av det aktuella slaget.

– I och för sig finns det situationer då man kan tänka sig att ambulanssjukvårdare också kan göra det, men det är ovanligt, säger Anders Perklev.

Perklev understryker att hans arbete inte i första hand går ut på att stärka det straffrättsliga skyddet för enskilda personer i de aktuella yrkesgrupperna. I stället vill han lagstiftningsvägen skydda de samhällsfunktioner som hotas, en bieffekt är att även enskilda kan få säkrare arbetsmiljö. Men det kan dessutom, enligt Perklev, bli aktuellt att föreslå generella straffskärpningar.

– Det handlar ju bokstavligen om livsviktiga insatser som inte kan vänta, ambulanstransporter till exempel. Vi har studerat forskningsrapporter om angreppen. De som sker mot polisen finns det ibland en logik bakom, man vill inte få sin brottsliga verksamhet störd, säger Anders Perklev och tillägger:

– Men att ambulans och räddningstjänst inte kan verka utan att till exempel utsättas för stenkastning är svårförklarligt. Enligt forskningen handlar det om att också den personalen ses som samhällsföreträdare.

Under alla omständigheter rör det sig, enligt Anders Perklev, om ett tämligen nytt fenomen. Situationen går att beskriva som att tredje man ingriper och stör samhällsfunktioner, utan att från början ha varit inblandad.

– Poliser har ju alltid varit vana vid att omhänderta stökiga personer och ingripa mot brott. Men att attackeras av ofta en stor mängd personer som inte har med ursprungssituationen att göra är något nytt och svårhanterligt.

Trots att det finns en rad angränsande straffsatser och delvis överlappande lagstiftning angående hot och våld mot person, våldsamt upplopp och sabotage är Anders Perklev övertygad om att det krävs ny lagstiftning.

– Det är därför vi pratar om blåljussabotage. Det handlar om brott som inte når upp till vanligt sabotage, men som med tanke på effekterna på viktiga samhällsfunktioner är allvarligare än andra former av våld, hot och skadegörelse.

Förövarna är ofta unga och gärningarna svåra att bevisa. Vilken konkret effekt kan skärpta lagar få?
– Man ska naturligtvis inte ha föreställningen att alla oönskade fenomen går att lagstifta bort. Som alltid handlar det om signalvärde. Dessutom ger en skärpt lag polisen ett ökat incitament att ingripa, också mot eventuella anstiftare och medhjälpare. Jag vill också säga att det är oerhört viktigt att vanliga personer som bor i utsatta områden ska känna sig trygga, de måste som alla andra kunna räkna med att ambulansen kommer.