– En omedveten förväntan av förloppet tycks kunna påverka minnesbilder. Det säger Johan Bertilsson, en av forskarna som jämfört polisers och civilas intryck efter en uppmärksammad skjutning med filmklipp från samma tillfälle.
– En omedveten förväntan av förloppet tycks kunna påverka minnesbilder. Det säger Johan Bertilsson, en av forskarna som jämfört polisers och civilas intryck efter en uppmärksammad skjutning med filmklipp från samma tillfälle.
Bakom studien* står en forskargrupp bestående av Mats Dahl, Simon Granér, Per-Anders Fransson, Peter Fredriksson och Johan Bertilsson, vid Lunds universitet.
– Det som är så speciellt och gynnsamt för oss forskare är att allt dokumenterats då folk filmat med mobiler. Man har försökt studera effekter av stress i laboratoriemiljö, men det motsvarar dåligt verkliga förhållanden, säger Johan Bertilsson.
I grunden är han polis och arbetar med polisiär konflikthantering på kompetenscentrum 4 i region Syd. Sedan 2009 forskar han också på 20 procent knuten till Institutionen för kliniska vetenskaper och har bland annat läst delar av läkarutbildningen för att förstå de fysiska mekanismerna vid stress.
Studien är baserad på en händelse då polisen öppnade eld mot en knivbeväpnad man. Tretton ögonvittnen fanns på platsen, varav fyra var poliser och nio civila. Mannen dog av sina skador, och senare stod det klart att han knivhuggit tre personer varav en avled.
Genom att gå igenom tidiga förhörsprotokoll med vittnen som ännu inte hunnit se några filmer fick forskarna hållbara ingångsvärden angående vittnenas upplevelser. Då forskarna sedan jämförde med filmerna visade det sig att vittnesutsagorna delvis stämde bra och delvis inte stämde alls. Johan Bertilsson påpekar att ett intressant faktum är att poliser och civila vittnen uppvisar likartade minnesförvrängningar. Något som tyder på att stress påverkar minnet på likartat sätt trots skillnad i träning och erfarenhet.
– Intrycken är så många att hjärnan måste använda sig av en förenklad mall eller schema. Det sker automatiskt och närmast omedvetet.
Exempelvis mindes vittnena ganska väl antalet skott som avlossades. De flesta hade också en mycket klar bild av att gärningsmannen hotade med kniv. Enligt Johan Bertilsson är detta en typisk så kallad uppmärksamhetslåsning på ett vapen – något som bidrar till att andra intryck trängs undan.
Däremot fallerar samtliga vittnen utom ett då de beskriver skjutförloppet. De minns det som att gärningsmannen träffades av skott tre eller fyra men föll efter att det sista skottet avlossades. Men filmerna visar tydligt att fyra skott avlossades, därefter faller gärningsmannen. Han fortsätter emellertid att hota med kniven och efter 15 sekunder avlossas det sista skottet.
Johan Bertilsson berättar att han själv först reagerade på förloppet i filmen och då särskilt att det sista skottet såg märkligt ut. Vid en närmare genomgång stod det dock klart att poliserna gjort helt rätt och agerat rimligt.
– En schemabaserad förväntan på förloppet under stress medförde sannolikt att vittnena mindes händelsen likartat men annorlunda än vad filmen visade.
Vilken praktisk nytta tillför er studie?
– Jag tror att det är viktigt att till exempel domstolarna förstår de fysiska begränsningarna som finns för vittnen. Dessutom hoppas jag att utbildningen av poliser ska utgå mer från fysiologi och att öva hantering av stressfyllda situationer.
Som exempel nämner Johan Bertilsson att skytteutbildningen utgår från tvåhandsfattning och stabil, stillastående skjutställning. Men vid många tillfällen då poliser måste skjuta handlar det om attacker med kniv.
– Då tvingas polisen skjuta i rörelse med enhandsfattning vilket man också borde träna på.
*Analysis of eyewitness testimony in a police shooting with fatal outcome – Manifestations of spatial and temporal distortions
