Johan Stegius
Foto: Emma Eneström
Johan Stegius visar ett Instagramkonto. En ung man som firar högtider, är på semester och sladdar med snabb bil på snöslaskigt torg. På de senaste bilderna bär han ett automatvapen och döljer ansiktet i en balaklava. Han ser ut som en militär men på ena armen bär han ukrainska rikspolisens märke. På den andra en gul armbindel. En sådan som bärs av de volontärer som ställer upp i striderna mot Ryssland. Han är en av de poliser Johan Stegius utbildade 2018.
-De kunde verkligen noll engelska, säger han när jag frågar hur det sett ut med kontakt efteråt.
Det är mest så här, via sociala medier, som Johan har lite koll.
Johan Stegius har varit polis sedan 1989 och var själv med om omställningen i det svenska polisarbetet som skedde efter kravallerna i Göteborg 2001. Han kom så småningom att bli kurschef för SPT:n i Stockholm och när han fick frågan om han 2018 ville åka till Ukraina för att utbilda poliser där i det ”svenska” konceptet så tvekade han inte.
– Polisen där hade ju uppförsbacke på flera sätt. Inte minst, de var oerhört hatade av allmänheten. Vi hade Göteborgskravallerna, de hade Euromajdan.
Euromajdan var protester i Kiev som inleddes hösten 2013. Människor protesterade mot den dåvarande regimen och den sittande presidenten och när protesterna i januari 2014 övergick i upplopp sköts över 100 personer till döds av polisen. Även poliser dog vid upploppen.
Efter Euromajdan har Ukraina tagit steg mot medlemskap i EU och en ökad demokratisering. För att medlemskapet i EU ska kunna bli verklighet ställde unionen krav. Att reformera polisen var ett av dessa. 2015 publicerade Polistidningen ett reportage om reformeringen av Ukrainas polis. Då hade man precis rekryterat 4.000 nya poliser. Bland annat rekryterades kvinnor, vilket tidigare varit mer eller mindre otänkbart med rådande kvinnosyn. En omfattande korruption inom polisen beskrivs också i reportaget.
Några kvinnor var dock inte med bland de poliser Johan Stegius sattes att utbilda. Poliser som var tänkta att enbart arbeta på demonstrationer och evenemang.
– Det var en ganska stor kulturskillnad märkte man direkt.
Han berättar att utbildarna, för att få någon feedback alls, blev tvungna att separera poliserna från deras chefer när man skulle ha en så kallad backspegel efter utbildningsmoment.
– Annars höll de bara med sina chefer. Det var så de var uppfostrade.
Johan Stegius var på plats i Ukraina vid två tillfällen. Först en månad i Kiev dit han anlände i mars 2018.
– Det var svinkallt. Jag kan nog inte göra staden riktigt rättvisa för den är så stor och vi såg inte så mycket av den.
I maj spenderade han en månad i Lviv, som var en helt annan upplevelse.
– När vi berättade för poliserna i Kiev att vi skulle till Lviv tyckte de att det var Europa. Mycket mer likt västvärlden. Sen var jag nog påverkad av att det var vår när jag var där.
Till Lviv har Johan återvänt ett par år senare för att turista.
– Fantastiskt vacker och trevlig stad.
Trots språkproblemen och mycket tack vare tolkarna, som enligt Johan verkligen fick göra skäl för sina löner, så tycker han att de åstadkom en hel del under utbildningen.
– De var nyfikna och de ville lära. De ville verkligen förändras.
Den skepsis som han möttes av när de i början försökte förklara varför poliserna borde prata med demonstranterna och varför det var en fördel att göra det utan hjälm och balaklava vändes till förståelse. Johan berättar hur de vid en fotbollsmatch lyckades lugna supportrar och avstyra slagsmål just med de kommunikativa metoder SPT:n förespråkar.
Samtidigt, menar han, går det inte på långa vägar att jämföra svensk polis med den ukrainska.
– Många av de här poliserna som jag utbildade hade till exempel inte körkort. Tanken var att de skulle bussas runt i landet till olika evenemang i något som liknar en turistbuss. De hade låga löner och finns det någon form av facklig organisation så är det ingenting jag känner till.
Den här gruppen poliser bar heller inte något tjänstevapen.
År 2020 genomfördes en ny runda utbildningar av samma slag som de Johan var med och höll i, men då fick enligt honom spansk polis uppdraget i stället. Själv hade han gärna åkt tillbaka. Hur förutsättningarna för att modernisera polisen i Ukraina påverkas av det krig som nu rasar där vill han inte spekulera i.
– Jag hoppas ju att de kan ha användning av det vi lärt ut. Kanske om det uppstår oroligheter bland befolkningen eller så. Men läget nu är ju ett helt annat, säger Johan Stegius.
