Kirsi Kohlström har i sin avhandling undersökt polisers professionella utveckling från polisutbildningen till sex år in i yrket. Hon har bland annat studerat hur synen på olika professionella kompetenser förändras över tid. Hon har också tittat på hur den professionella utvecklingen skiljer sig mellan kvinnliga och manliga poliser. Avhandlingens empiriska material består av enkäter som har samlats in under ett samarbetsprojekt mellan polisutbildningar i sex europeiska länder, däribland Sverige, och intervjuer med 13 svenska poliser sex år efter att de tog examen.
Vid intervjutillfället arbetade fem av kvinnorna i yttre tjänst eller på lokalpolisområdesnivå. Fyra av dem hade varit gravida. Fem av männen arbetade som chefer eller ledare, och två män och en kvinna hade en specialisttjänst. Analysen av enkätsvaren visar att nutida polisstuderande tycker att traditionella polisiära kompetenser, som handlingskraft och yrkespraktisk kompetens, och mer generella framväxande kompetenser, som flexibilitet och mångfaldskompetens, är lika viktiga för att utöva polisyrket på ett professionellt och rättssäkert sätt. Med framväxande kompetenser menas här kompetenser som har blivit mer aktuella i och med en strävan om en mer akademisk polisutbildning. Slutsatsen blir att det går att föra in nya ämnen och förändra en utbildning. Tre år in i yrket värderas handlingskraft och flexibilitet enligt
enkätsvaren fortfarande högt medan yrkespraktisk kompetens har minskat i betydelse. Något som skulle kunna bero på ett glapp mellan yrkets krav och nyblivna polisers förväntningar och, i det sistnämnda fallet, på att seniora kollegor uttryckligen eller i handling förmedlar att mångfaldskompetens är mindre viktig jämfört med andra kompetenser.
Ett annat resultat i avhandlingen visar att poliser i yttre tjänst får ta större eget ansvar för sin kompetensutveckling jämfört med poliser i specialisttjänst eller chefsposition. Två förutsättningar uppfattade alla intervjuade poliser, oavsett tjänst, som viktiga för att kunna utvecklas professionellt. Det var närmaste chefens engagemang i lärandet, och möjligheter till reflektion och diskussion med kollegor i det dagliga arbetet. Skillnaden var att poliserna i yttre tjänst upplevde sig sakna just dessa förutsättningar, medan poliserna som hade en chefs- eller specialisttjänst såg dem som en del av sin arbetsvardag. Resultatet visar också att de intervjuade kvinnorna som hade varit gravida upplevde att de hade tvingats till en dubbelhet i sin professionella utveckling. Detta eftersom de av säkerhetsskäl hade blivit omplacerade till inre tjänst under graviditeten. Kvinnorna vittnade om att de hade fått lägga mycket energi på kompetensutveckling på fritiden. Både för att lära sig den inre tjänstens arbetsuppgifter och för att uppdatera sina kunskaper när de skulle återgå till yttre tjänst.
Som jämförelse har en tidigare forskningsstudie visat att när män skadas och inte kan arbeta i yttre tjänst får de ofta arbeta kvar på sin ordinarie tjänst men med andra arbetsuppgifter. Slutsatsen blir att villkoren för ett kontinuerligt lärande är ojämlikt fördelat inom polisorganisationen och att män har bättre förutsättningar än kvinnor när det gäller kompetensutvecklingsstöd och karriärutveckling.
Avhandlingen
Polisers professionella utveckling – Från polisutbildning till sex år i polisyrket Av: Kirsi Kohlström Umeå universitet, september 2023.
Viktigt att se att det handlar om strukturer
Det är lätt att tro att det beror på en själv när man upplever att man inte får stöttning i sin professionella utveckling. Kirsi Kohlström tycker därför att det är viktigt att kunna visa att det handlar om organisationsstrukturer.
Kirsi Kohlström
Kirsi Kohlström är själv utbildad polis och arbetar numera som universitetsadjunkt vid Umeå universitet. Där undervisar hon bland annat blivande poliser i polisiär professionsutveckling. Hon tror att poliser som arbetar i yttre tjänst, liksom poliser som har erfarenhet av att bli omplacerade på grund av att de är gravida, kan ha särskilt stor nytta av att läsa hennes avhandling.
– Jag tänker att om de upplever att de får ta väldigt mycket eget ansvar för sin kompetensutveckling, och inte får så mycket stöttning, kan det vara bra för dem att se att det handlar om en organisationsstruktur och inte om dem som individer.
Tidigare forskning har visat att kvinnliga polisers karriärer tar längre tid och Kirsi Kohlströms avhandling visar att en påtvingad omplacering från yttre till inre tjänst under graviditeter kan vara en av orsakerna.
– Det blev väldigt tydligt i min ena delstudie. Av de 13 poliser som jag intervjuade hade fem en chefsposition efter sex år i yrket, alla fem var män. De fyra kvinnorna som hade varit gravida hade fått arbeta väldigt hårt för att ta sig tillbaka till yttre tjänst efter graviditeten, säger Kirsi Kohlström.
Tidigare forskning har visat att kvinnliga polisers karriärer tar längre tid och Kirsi Kohlströms avhandling visar att en påtvingad omplacering från yttre till inre tjänst under graviditeter kan vara en av orsakerna.
– Det blev väldigt tydligt i min ena delstudie. Av de 13 poliser som jag intervjuade hade fem en chefsposition efter sex år i yrket, alla fem var män. De fyra kvinnorna som hade varit gravida hade fått arbeta väldigt hårt för att ta sig tillbaka till yttre tjänst efter graviditeten, säger Kirsi Kohlström.
Hon tycker att Polismyndigheten behöver ta ett större ansvar för att inte kvinnors karriärer ska missgynnas efter en graviditet.
– Om det finns en önskan att öka andelen kvinnor i ledningsuppdrag blir det problematiskt att kvinnor krävs på eget ansvar för sin professionella utveckling när en omplacering görs som en konsekvens av organisatoriska säkerhetsregler.
Kirsi Kohlström önskar att hennes avhandling ska leda till att polismyndigheten funderar över hur alla poliser, oavsett tjänst, ska få tid i arbetet för reflektion och känna stöd i sin professionella utveckling. Det överraskade henne att yrkespraktisk kompetens värderades lägre efter tre år i yrket än vid polisutbildningens början.
– Men jag tror att det delvis kan bero på att den yrkespraktiska kompetensen är så inarbetad efter tre år att poliserna inte längre tänker på att de använder den.
