Det var i april i år som tidigare rikspolischefen Anders Thornberg delgavs misstanke om att ha vållat chefskollegan Mats Löfvings död. Förhöret med Thornberg finns återgivet i ett 25 sidor långt, delvis sekretessbelagt, protokoll. Av de offentliga delarna framgår ingen självkritik från Thornbergs sida.
Härvan kring Mats Löfving och Linda Staaf hanterades ”by the book”. Omplaceringen av Löfving till rättsavdelningen följde ”interna rutiner”. Omgivningen ”applåderade” beslutet att låta Runar Viksten utreda polischefshärvan parallellt med brottsutredningen. Och genom hela processen fick Löfving ett ”väl fungerande krisstöd”, enligt Thornberg. Löfving ska också ha erbjudits professionellt samtalsstöd ”gång på gång” men konsekvent avböjt.
Att Löfving tog sitt liv kom som en total överraskning för Thornberg. ”Många uttryckte sin oro, sin omsorg men ingen sa någonsin att han skulle vara självmordsbenägen”, sade han i förhöret.
Den tidigare rikspolischefen såg det som det otänkbart att Löfving, ”den näst högsta polischefen i Sverige” som i hela sitt yrkesliv befunnit sig ”i extremt utsatta positioner och aldrig någonsin visat tecken på psykisk svaghet” skulle ta sitt liv på grund av det som kom fram vid Runar Vikstens presskonferens. Enligt Thornberg handlade kritiken i stora drag om att Löfving hade gjort sig skyldigt till jäv vid några rent interna beslut.
Han nämner inte att Runar Viksten också ifrågasatte Löfvings ledaregenskaper och rekommenderade rikspolischefen att överväga om Löfving borde få sparken. Eller åtminstone fråntas sin chefsbefattning. Åklagaren menar att det var just dessa slutsatser som bidrog till att Löfving omedelbart efter presskonferensen åkte hem till sin bostad i Norrköping och tog sitt liv.
Enligt åklagaren var Thornberg införstådd med vilka slutsatser som skulle presenteras på presskonferensen. Det är däremot inte klarlagt om Löfving var det.
Vad var det då som gjorde att åklagaren avskrev misstankarna mot Thornberg? I nedläggningsbeslutet står det att det inte är visat att ”Anders Thornberg insett eller borde ha insett att det fanns en beaktansvärd risk att Mats Löfving skulle ta sitt liv med anledning av vad som skulle framkomma på presskonferensen”. Därmed hade Thornberg inte heller skäl att begränsa vad som offentliggjordes. ”Det går således inte att bevisa att den misstänkta av oaktsamhet vållat Mats Löfvings död”, avslutas resonemanget.
Polismyndigheten har vid flera tillfällen kallat Runar Viksten för en ”extern utredare”. Men han var tillfälligt anställd av Polismyndigheten och jobbade på uppdrag av rikspolischefen.
En av dem som förhördes i förundersökningen om Löfvings död var Polisens presschef Christer Janson. Han berättade att det var han som såg till att Vikstens presskonferens hölls i en hyrd lokal på stan i stället för i Polisens eget pressrum. ”Vi skulle ju ändå rent strategiskt försöka få det att se ut som att det var en extern utredning”, som han uttryckte det i förhöret.
I samma förhör konstaterade han att ”det var ju inte så mycket en extern utredare” och att rapporten från utredningen var ”Polisens material”. Polistidningen har frågat Christer Janson varför han ville få utredningen att framstå som extern om den nu inte var det. Han svarade att han ville kommunicera att utredaren var oberoende och att åsikterna i rapporten var utredarens egna. Om man kallar utredaren extern, fristående eller oberoende är mest bara semantik, enligt honom.
Förra sommaren blev det stor uppmärksamhet kring ett brev som kom in till Arbetsmiljöverket från Maria Jensen, regionalt huvudskyddsombud vid Polisen i Stockholm. I brevet hävdade hon att arbetsgivaren, inklusive rikspolischefen, hade fått signaler från flera håll om att Löfving var suicidal. Det skulle bland annat ha skett samma morgon som Runar Vikstens presskonferens.
När Thornberg förhördes i förundersökningen riktade han hård kritik mot Maria Jensen för detta. Han beskrev hennes påståenden som ”djupt kränkande” och ”helt absurda”. Han var också missnöjd med att hon inte redovisade sina källor.
Men Maria Jensen säger till Polistidningen att hon nu har redovisat sina källor. Det gjorde hon när hon själv blev förhörd i förundersökningen om Löfvings död.
– Jag är trygg med de uppgifter jag har lämnat. Anders Thornbergs taktik har hela tiden varit att skylla på andra och stoppa huvudet i sanden. Det får stå för honom.
Maria Jensen, regionalt samordnande huvudskyddsombud i Stockholm
Hon säger att hon fortfarande inte kan gå ut offentligt med vilka källorna är. Protokollet från hennes förhör är sekretessbelagt i de delarna.
Det samma gäller förhöret med Polisförbundets ordförande i Stockholm Kjell Ahlin. Han hade flera personliga samtal med Mats Löfving veckorna innan denne dog. Han har berättat att Löfving sade saker som gjorde att man kunde misstänka att han övervägde att ta sitt liv.
Kjell Ahlin, Polisförbundets ordförande i Stockholm
De misstankarna ska Kjell Ahlin ha fört vidare uppåt i organisationen. Han pratade aldrig med Thornberg om saken men informationen nådde personer i polisledningen, enligt honom. Och när han senare förhördes i utredningen om Löfvings död berättade han vilka dessa personer var. Mer än så vill han inte säga till Polistidningen, utan han hänvisar till den numera nedlagda förundersökningen.
Maria Jensen och Kjell Ahlin har bara andrahandsuppgifter om vad som ska ha sagts till Anders Thornberg innan Löfving dog. Men var det någon i förundersökningen som vittnade om att de själva framförde till Thornberg att Löfving var suicidal? Eller att de befarade att han skulle ta sitt liv? Svaret är nej, enligt åklagaren Lars Morand. ”Självfallet har denna fråga varit uppe i förhören”, tillägger han.
Ett 20-tal förhörda
I utredningen om Mats Löfvings död förhördes bland annat:
- Mattias Andersson, regionpolischef Stockholm
- Ulf Johansson, regionpolischef Mitt
- Gunilla Hedwall, Polismyndighetens rättschef
- Katarina von Sydow, ordförande Polisförbundet
- Kjell Ahlin, ordförande för Polisförbundet i Stockholm
- Maria Jenssen, regionalt huvudskyddsombud
- Runar Viksten, särskild utredare
- Christer Janson, Polismyndighetens presschef
- Flera närstående till Mats Löfving (deras identiteter är i de flesta fall sekretessbelagda, liksom stora delar av deras vittnesmål).
Källa: Förundersökning i ärende 0150-K6226-23.
Hur var det då med Löfvings tjänstevapen? Han hade inte kvar detta vid tiden för sin död. Och en fråga som har diskuterats är om han lämnade in vapnet på eget initiativ eller om det omhändertogs av arbetsgivaren för att man befarade att han skulle använda det mot sig själv eller andra. Det framgår av förundersökningen att regionpolischeferna Mattias Andersson och Ulf Johansson båda kontaktade Anders Thornberg om Löfvings vapen några veckor innan presskonferensen.
Anledning var att flera personer hade hört av sig till dem för att de var oroliga över Löfvings mående. Och vissa frågade specifikt om Löfving hade kvar sitt tjänstevapen. Thornberg säger att han själv inte hade reflekterat över vapnet vid den här tidpunkten. Men när han fick frågan gjorde han efterforskningar hos personskyddet och fick reda på att det var ”inlåst hos livvakten”.
Åklagaren Lars Morand säger att han trots flera förhör inte har kunnat klarlägga alla turer kring Löfvings tjänstevapen. Men han fann inget stöd för att vapnet omhändertogs på initiativ av Thornberg, eller att grunden för omhändertagandet var suicidrisk.
Polismyndigheten har hela tiden hävdat att Mats Löfving ”lämnade in sitt tjänstevapen”. Lars Morand säger att han inte skulle beskriva det så. Och läser man förundersökningen får man också ett annat intryck av händelseförloppet.
För det första hade Mats Löfving inte bara ett utan två tjänstevapen inlåsta i kassaskåpet på sitt chefsrum i Stockholm. Det ena var tjänstepistolen – en Sig Sauer P226. Det andra vapnet är hemligt. Avdelningen för särskilda utredningar har sekretessbelagt alla detaljer om fabrikat och modell i förundersökningen.
Polistidningen har tidigare skrivit om att det var anställda på Polisens säkerhetsavdelning som kom och hämtade vapnen ur Löfvings kassaskåp i samband med att han omplacerades i december 2022. Två av dessa anställda förhördes i förundersökningen om Löfvings död.
Det framgår av förhörsprotokollen att en av dem lämnade motstridiga uppgifter i sina förhör. I det första sade han att han hämtade Löfvings vapen i februari 2023 och att det gjordes på uppmaning av Löfving själv. Han påstod också att Löfving var närvarande i rummet när vapnen togs omhand.
I ett andra förhör blev han konfronterad med uppgifter om att vapnen hade hämtats ur Löfvings kassaskåp redan den 16 december 2022. Han ändrade sig då och sade att det nog kunde stämde att vapnen hämtades i december och att Löfving inte var med vid tillfället. I stället var det Löfvings sekreterare som hade koden till kassaskåpet och såg till att de fick tillträde till det. Även hon förhördes i utredningen och berättade att Löfvings gamla rum, inklusive kassaskåpet, tömdes på order av den ställföreträdande regionpolischefen i Stockholm Mattias Andersson, eftersom han ville flytta in i rummet.
Det är oklart om Löfving själv visste att Säkerhetsavdelningen gick in och tog hans vapen redan i december 2022. Kvittenserna på återlämnat vapen upprättades inte förrän nästan två månader senare i februari 2023.
Behöver du stöd?
Om du mår dåligt finns hjälp att få. Kontakta din vårdcentral eller ring:
- Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
- Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Förundersökningen om Mats Löfvings död inleddes efter en anmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott från Arbetsmiljöverket. I anmälan fick Polismyndigheten kritik för att den inte riskbedömde Runar Vikstens presskonferens och satte in akuta krisstödjande åtgärder för Löfving i samband med den. Arbetsmiljöverket såg ett möjligt samband mellan dessa brister i arbetsmiljöarbetet och Löfvings död. Men under förundersökningens gång ändrade åklagaren brottsrubriceringen från ”arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död” till bara ”vållande till annans död”.
I ett mejl till Polistidningen skriver åklagare Lars Morand: ”Min bedömning är att de brister som Arbetsmiljöverket lyfter fram inte orsakat Löfvings död”. Polistidningen frågade då varför frånvaron av krisstöd till Löfving inte var en orsak till hans död? Åklagaren svarade att han inte hade funnit något sådant orsakssamband. ”Som framgår av mitt beslut har åtgärder också vidtagits för att säkerställa hjälp och stöd till Löfving.” I beslutet står följande: ”Ett antal åtgärder, som framstår som adekvata, har också vidtagits för att säkerställa hjälp och stöd till Löfving i samband med att han fick lämna sin tjänst.” Anders Thornberg uppgav i sitt förhör att Löfving vid flera tillfällen erbjöds professionellt samtalsstöd men avböjde var je gång.
Härvan kring toppcheferna
Det har länge skvallrats inom Polisen om att Mats Löfving hade ett förhållande med Linda Staaf när han var chef för nationella operativa avdelningen och hon jobbade där som underrättelsechef. År 2020 och 2021 blev Löfving dessutom polisanmäld för olika gärningar riktade mot Staaf.
Men det skulle dröja till slutet av 2022 innan rikspolischefen beställde en fullständig genomlysning av härvan kring de båda toppcheferna. Då hade historien börjat rullas upp i media genom ett avslöjande i Expressen, och det antyddes att rikspolischefen hade försökt mörka det som hänt.
Uppdraget att genomföra genomlysningen gick till Runar Viksten. Han presenterade sin rapport vid en presskonferens den 22 februari 2023. Enligt rapporten hade Löfving gjort sig skyldig till flera fall av jäv då han fattade olika beslut kopplade till Linda Staafs anställning samtidigt som de två hade en intim relation. Utredaren rekommenderade också att rikspolischefen skulle överväga om Löfving borde få sparken eller åtminstone bli av med sin chefsbefattning.
Senare samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem.
