Det som syns på bilderna i Polistidningens artiklar gör Caroline Viper bekymrad.
– Det är ju bedrövligt alltså. Det är hemskt det man ser.
Polismyndigheten äger inte polishusen utan hyr dem. Så frågan är om inte myndigheten måste bli en tuffare hyresgäst, resonerar hon.
– Där finns det nog ett jobb att göra för oss: Hur agerar vi när en hyresvärd missköter underhållet på det sätt som man kan se på bilderna?
Ja, vem bär ansvaret för att det har kunnat bli så är illa?
– Det är ju vårt ansvar att se till att vi har samma muskler i hyresavtalen som vi har i våra avtal med andra leverantörer. Det måste finnas viten, sanktionsklausuler och möjlighet att hålla inne betalningen.
Men Polisens lokalproblem handlar om så mycket mer än löpande underhåll. Många polishus är så ålderstigna att de måste byggas om eller ersättas av helt nya lokaler för att klara dagens krav.
Myndigheten lider av ”en omfattande lokalskuld, som avser äldre fastigheter med förbättrings- och anpassningsbehov” som internrevisionen uttryckte det i en rapport förra året. Och Caroline Viper säger inte emot.
– Vi har ju fastigheter som inte håller måttet. Det går ju inte att sticka under stol med.
Det är till stor del ett arv från de gamla länspolismyndigheterna, menar hon. På den tiden fick lokalerna ofta stryka på foten för andra investeringsbehov.
– Det kunde vara vapen, utrustning eller nya fordon.
Men nu har det gått tio år sedan ombildningen till en myndighet och fortfarande beskrivs lokalskulden som omfattande. Borde det inte ha hänt mer?
– Problemet är att även om man ser behoven så finns ingen quick fix. Och då kan det nog upplevas som att det inte görs någonting.
Hon tar planerna på ett nytt polishus i Karlstad som exempel. Projektet började redan 2012 och huset har fortfarande inte börjat byggas.
– Det är därför vi måste fokusera på att få ner ledtiderna. Det är det som kommer att vara nyckeln till framgång.
Hur ska ni lyckas med det?
– För det första tror jag inte vi kan bygga nytt varenda gång. Processen går betydligt snabbare om vi kan hitta befintliga fastigheter som går att bygga om utifrån våra behov.
Men även nybyggen kan göras snabbare än i dag om man bygger ”modulärt”.
– Varje projekt ska inte behöva fundera över hur man bygger en arrest, en reception eller ett vapenvalv, utan det ska finnas färdiga koncept, typ modulhus.
Pengar är inte den stora bromsklossen, enligt henne. Det finns medel för att bygga, men allt kan inte göras samtidigt.
– De två sista åren har lokalförsörjningen fått de pengar som har äskats. Det har inte varit några besparingar.
Så hur lång tid kommer det ta innan Polisen har betalat av sin lokalskuld och nått något slags normalläge? Det är omöjligt att säga, enligt Thomas Wedegren, chef för Polisens lokalförsörjningsenhet.
– Hade vi suttit i ett eller två polishus hade det varit lätt att räkna på, men när vi sitter i 1 700 är det svårare. Men vi ser ju att det är allt för många lokaler som brister. Regioner och avdelningar har rapporterat in över 960 behov till lokalförsörjningsenheten.
Vad har du att säga till poliser som sitter i mögelskadade, trånga eller varma lokaler och känner sig uppgivna över att renoveringar aldrig kommer i gång?
– Jag kan säga att vi varje år använder varenda krona i lokalbudgeten för att komma till rätta med de problem som finns. De som jobbar med lokalförsörjning runt om i landet är oerhört lojala med Polisens grunduppdrag och vill att det ska bli så bra som möjligt.
Anställda har berättat för oss att de har blivit sjuka av att sitta i Polisens lokaler. Hur ser du på det?
– Om det är konstaterat att lokalen är dålig ska vi så klart lösa det. Ingen ska behöva sitta i en lokal som är konstaterat dålig. Det skiljer sig inte från något annat arbetsmiljöproblem. Det är de lokaler vi måste prioritera först.
Tipsa oss!
Finns det mer att skriva om Polisens lokaler? Tipsa oss om vad vi bör gräva vidare i.Läs mer:
