I tisdags publicerade Riksrevisionen en kritisk rapport om antagningen till polisutbildningen. Polismyndigheten har tackat artigt för synpunkterna och lovat ta dem under noggrant beaktande. Samtidigt ifrågasätter man flera av slutsatserna i granskningen.
Riksrevisionens huvudkritik är att Polismyndigheten inte har gjort en ordentlig ”arbetsanalys” av polisyrket för att identifiera vilka egenskaper och förmågor som en polis måste ha. Utan den analysen är det svårt att ta fram säkra mätmetoder och relevanta kravgränser i antagningen, resonerar Riksrevisionen.
Men kommissarie Marie Andersson på Polismyndigheten anser att frågan om en arbetsanalys får ”lite för stort utrymme” i rapporten.
– Vi tycker att vi har en väldigt bra process idag. Det grundar vi på att vi utbildar runt 1.500 poliser årligen. När vi tar emot dem i myndigheten har de god kompetens, förmåga och värderingar. Och det ser vi som en garant för att vi ligger rätt i de krav vi ställer.
Marie Andersson, kommissarie, polisutbildningsenheten, Polismyndigheten
Men redan 2023 pekade ni själva på att det saknas en genomarbetad arbetsanalys för polisurvalet och att en sådan behöver tas fram skyndsamt. Varför har inte det skett?
– Vi har på olika sätt försökt hitta någon som kan hjälpa oss med en mer heltäckande arbetsanalys. Det har inte varit helt enkelt. Så det är väl en förklaring. Men jag vill poängtera att vi har ett bra urval och känner oss inte oroliga för att våra krav skulle vara märkliga med tanke på vad yrket kräver.
Enligt Riksrevisionen har det gjorts en rad förändringar av kravprofilen på senare år som medför att fler prövande klarar testerna. ”I vissa fall har det handlat om rena kravsänkningar”, står det i rapporten. Men Marie Andersson håller inte med om det.
– Jag vet inte riktigt vilka delar de syftar på.
Exemplen som tas upp i rapporten är att språkprovet togs bort 2012, att kravgränsen på begåvningstestet sänktes från en fyra till en trea 2016, att kravet på godkänt i historia togs bort 2022, och att begåvningstestet omnormerades samma år så att det inte längre krävdes lika många poäng för att få en trea.
– Språkprovet togs bort eftersom det kritiserades för att stänga ute personer med utländsk bakgrund och för att man tyckte att vi underkände den svenska gymnasieskolan, eftersom det inte räckte att man var godkänd i svenska från gymnasiet.
Att slopa kravet på godkänt i historia var en anpassning till förändringar i den svenska gymnasieskolan, enligt Marie Andersson.
– På många utbildningar är historia inte längre ett obligatoriskt ämne. Vi såg att det stängde ute flera av våra duktiga sökande och att samhällskunskapen kanske har ett större värde.
Förändringarna av begåvningskravet berodde på att det tidigare låg för högt, menar hon. Kravgränsen var satt utifrån en normgrupp som inte motsvarade normalpopulationen.
– Det var personer som redan hade gått igenom delar av ansökningsprocessen och bland annat klarat språkprovet.
Men en kravsänkning är det väl ändå, även om man tycker att begåvningskravet var för högt tidigare?
– Om man tittar på normalpopulationen och normalfördelningskurvan så har det inte blivit lättare att klara testet.
I granskningen konstaterar Riksrevisionen att fler prövande antas till polisutbildningen trots att färre kommer till prövning, ”vilket tyder på att Polismyndighetens intention med de anpassade och delvis sänkta kraven har uppnåtts”.
Men enligt Marie Andersson är det inte något bevis för att det har blivit lättare att komma in.
– Vår analys är att vi har blivit vassare i vårt attraheraarbete. Vi är duktigare på att attrahera rätt personer som har rätt förutsättningar att både gå igenom vår antagningsprocess och klara utbildningen.
Vad har ni för belägg för den slutsatsen?
– Att vi ser att de som antas till på utbildningen klarar den på ett bra sätt.
Men Riksrevisionen pekar på att en ökande andel aspiranter behöver en handlingsplan för att klara aspiranten. Är inte det ett tecken på att nivån bland studenterna sjunkit?
– Jag tycker att det resonemanget är baserat på för grunda siffror. En handlingsplan under aspiranten är ungefär som att få extra stöd i matte på gymnasiet. Så det ser vi inte som något avskräckande, utan ett fint sätt att ge våra blivande kollegor rätt förutsättningar.
En annan kritik från Riksrevisionens sida är att polisprövningen är alltför präglad av de provmoment och kravgränser som används i mönstringen för värnplikt. Bland annat är de fysiska testerna inte anpassade för polisyrket, menar Riksrevisionen. Till exempel har Sverige som enda nordiskt land ett konditionstest på cykel – övriga har löptest.
Polismyndigheten har bett Plikt- och prövningsverket undersöka om cykeltestet kan ersättas med ett löptest, men fick till svar att det skulle kräva stora anpassningar av både lokaler och bemanning.
Har ni haft svårt att få Plikt- och prövningsverket att anpassa sina testmetoder för polisprövningen?
– Vi får komma ihåg att vi anlitar dem som expertmyndighet, och vi har väldigt många sökande att pröva. Så det måste vara praktiskt genomförbart, men ändå tillförlitligt när det gäller gränsvärden och liknande.
Riksrevisionen tycker att Polisen saknar den nödvändiga beställarkompetensen eftersom man inte har expertis inom medicin och psykologi. Vad säger du om det?
– Egentligen ska vi inte ha den kompetensen, eftersom expertisen finns hos Plikt- och prövningsverket. Men numera har vi också en urvalspsykolog i Polismyndigheten.
Riksrevisionen skriver om bristande kontroller när det gäller att sålla bort olämpliga kandidater. Bland annat att studenter som avskilts från utbildningen kan söka igen. Vad säger du om det?
– Vi ser den risken som ganska minimal. Om man i något fall har missat att spärra dem i systemet så finns det tillräckligt många kontrollstationer på vägen före och under utbildningen.
Men det finns även en kritik om att det saknats tid och resurser att göra tillräckliga bakgrundskontroller i säkerhetsprövningen. Stämmer det?
– Vi har duktiga intervjuledare och de gör det som är möjligt att göra på den relativt korta tiden som finns för säkerhetsintervjuer. Och när de hittar något tveksamt så gör de en notering och det tas upp i en bedömargrupp med representanter från både säkerhetsavdelningen och polisutbildningsenheten. Så jag tänker att vi ändå fångar upp dem där eller senare under utbildningen.
Ni har redan bestämt er för att göra en översyn av antagningen utifrån Riksrevisionens granskning. Vad ser du som prioriterat i den?
– Som vi bedömer det nu är det att se över möjligheten att göra en arbetsanalys. Även om vi är ganska övertygade om att vi ligger rätt i våra krav, så behöver vi ändå vara lite självkritiska. En annan del är att vi måste följa upp att vi inte missgynnar vissa grupper såsom kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Läs mer:
