Annons
Annons

Vattenkanoner satta på paus

Tre år efter påskupploppen har Polisen fortfarande inte bestämt om man ska skaffa vattenkanoner. "Vi prioriterar inte frågan just nu", säger ansvarig på myndigheten.
8 maj 2025, 09:05

Efter påskupploppen 2022 tillsatte dåvarande rikspolischefen Anders Thornberg utredaren Gunnar Karlson för att granska Polisens insats under upploppen. En av hans slutsatser var att Polisen borde skaffa vattenkanoner för att kunna kyla ner och skingra aggressiva folkmassor. Han nämnde också akustiska våldshjälpmedel som ett möjligt alternativ, det vill säga system som kan rikta smärtsamt kraftiga ljud mot en folksamling.  

Polisen bör införa vattenkanoner, inledningsvis genom att inskaffa några fordon och placera dessa på strategiska platser. Om akustiska våldshjälpmedel går att anskaffa och göra operativt minst lika snabbt kan det vara ett alternativ.

Ur Gunnar Karlsons utredning

Rekommendationen togs även in i den handlingsplan (54-punktsprogrammet) som Polisen senare upprättade för att bli bättre på att förebygga och hantera kravaller. Men tre år efter påskupploppen har myndigheten fortfarande inte tagit ställning till om vattenkanoner, eller för den delen akustiska våldshjälpmedel, ska införas i polisens särskilda taktik för folksamlingar (SPT). 

Andra åtgärder har varit mer prioriterade, enligt Tommy Kangasvieri, chef för Polisiära metoder och utrustning på Nationella operativa avdelningen (Noa). 
– Efter påskupploppen stod det klart att vi behövde en förmåga att agera på distans mot folksamlingar som rusar mot oss eller står en bit bort och kastar sten eller brandfarliga föremål.

Vattenkanoner och akustiska våldshjälpmedel har funnits med i diskussionen, enligt honom. Men myndigheten valde att fokusera på ett tredje alternativ: De så kallade gummiprojektilerna.
– Vi bedömde att det var ett snabbare sätt att få den distansförmåga vi behöver. 

En fördel med gummiprojektilerna är att de kan skjutas från samma vapen som används för att skjuta tårgasgranater. Skyttarna behöver bara en kort kompletterande utbildning, enligt Tommy Kangasvieri. 
– Den utbildningen är vi i princip klara med. Gummiprojektilerna finns inte ute i den operativa verksamheten ännu, men när det sker så kommer det vara check på det här med distansförmåga. 

Polismyndigheten har inte avfärdat idén om vattenkanoner, enligt Tommy Kangasvieri. 
– Nej, absolut inte men det är inte en fråga vi prioriterar just nu. Arbetet är pausat kan man nog säga. 

Hur kan det ta så många år att utreda om Polisen ska ha vattenkanoner?
– Dels för att vi först ville få till det här med 40 millimeters gummiprojektiler. Sedan är det väldigt komplicerat och tar lång tid att införa den typen av stora fordon. Men jag förstår om man tycker att tre år är en lång tid. Jag är den första att beklaga det. Det ska gå snabbare. 

Något som står högre på prioriteringslistan för SPT är röjförmåga, enligt Tommy Kangasvieri.  Eventuellt blir det ett kombinerat röj- och släckfordon som även kan spruta vatten. Men det ska inte användas mot människor som en vattenkanon. 
– Vi behöver fordon som kan forcera och ta bort barriärer som en folksamling har byggt upp. Det kan vara större travar med brinnande däck eller andra typer av hinder som polisen behöver röja undan för att komma in och återta ett område. Så det är vi på. Vi har tagit fram olika förslag och behöver nu bedöma vilket vi ska gå vidare med.


Utredaren om vattenkanoner

Fördelar:

  • Kan användas på distans.
  • Effekten kan regleras från nedkylande vattendimma via
    sikthindrande vattenridåer till hård vattenstråle som stoppar eller fäller personer.
  • De första två nivåerna innebär låg grad av våld. 
  •  Åsynen av vattenkanoner kan ha en dämpande effekt.

Nackdelar:

  • Full effekt på vattenstrålen innebär risk för personskador när personer kastas omkull.
  • Åsynen av vattenkanoner kan ha en eskalerande effekt. 
  • Trögrörliga och fungerar inte alla typer av terräng. 
  • Vattnen räcker bara ett antal minuter innan den behöver fyllas på. Därför behövs ofta fler än ett fordon. 
  • Dyra 
Källa: Gunnar Karlsons utvärdering av Polisens insats under påskupploppen (dnr A279. 989/2022)

Även idén om akustiska våldshjälpmedel lever vidare, enligt Tommy Kangasvieri. 
– Vi har undersökt om ljud- och ljusbarriärer är något som vi skulle kunna använda mot en folkmassa som angriper. Det kan handla om starka högtalare och blixtrande ljuskanoner med en bländande effekt. 

Myndigheten har bett Karolinska institutet att undersöka vilka skadeverkningar sådana system kan ha på människor. Men undersökningen är inte klar. 
– Vi vill också sondera marknaden för att hitta några system som vi kan testa, men vi är inte riktigt där ännu. 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst