1. Matförsörjning
Polismyndigheten lyckades inte förse personalen i insatsen med tillräckligt mycket mat och vatten. Det blev märkbart för de poliser som sökte igenom skolan under många timmar i varm utrustning och under hög anspänning. Många av dem fick i stället mat och vatten av räddningstjänsten.
Senare under insatsen fick Polismyndigheten fram en husbil med förnödenheter till personalen. Region Bergslagen håller nu på att tillsätta en funktion som ska utveckla regionens logistik vid stora insatser.
2. Först på plats-paketen
Paketen som innehåller ballistisk hjälm, lättare förstärkningsväst, förstärkningsvapen och viss sjukvårdsutrustning räckte inte till eftersom det var så många poliser i insatsen. Paketen är inte personliga och finns i olika storlekar, vilket ledde till att vissa fick utrustning som inte passade, till exempel för små hjälmar. En del valde då att gå in med sin ordinarie utrustning i stället.
Ett önskemål som kommit fram från personalen är att paketen ska vara personliga, eller att man åtminstone ska få öva i utrustningen så att man blir van att ta på och av den.
Det här är AAR
After action review, AAR, är en metod för reflektion som ursprungligen utvecklades av amerikanska armén men sedan har spridit sig till andra länder och branscher. En AAR kretsar kring fem huvudfrågor:
- Vad förväntades hända?
- Vad hände faktiskt?
- Varför blev det som det blev?
- Vad kan förbättras och hur?
- Vad kan vi sprida vidare?
Hundratals medarbetare har genomfört AAR:er efter skolskjutningen på Campus Risbergska.
3. Övning
Poliser som hade övat för pågående dödligt våld, PDV, i närtid kände sig betydligt tryggare med metoden och var snabbare att tolka händelsen som en skarp PDV-händelse. De var också mer bekväma med förstärkningsutrustningen.
De som inte hade övat på länge hade svårare att ställa om mentalt och förstå vidden av det som hände. Enligt Johanna Olsson handlade det om små skillnader som inte påverkade insatsen som helhet.
– Men det visar att hjärnan inte gör någon tydlig skillnad på övning och verklighet. Har man övat nyligen så bär man med sig det som en erfarenhet.
4. Intern kommunikation
Talgruppen på radion blev överbelastad av alla patruller som ropade upp sig när de körde mot skolan från regionens alla hörn. Det gjorde att poliserna inne i skolan hade svårt att nå ut med kritisk information, eftersom de behövde vänta på att det skulle bli tyst i talgruppen.
Ett förslag som kommit fram under AAR:erna är att ledningscentralen ska ha en färdig sambandsplan som de kan plocka fram vid hastigt uppkomna händelser. Tanken är att trafiken ska vara uppdelad i olika talgrupper varav en är reserverad för den mest akuta informationen.
– Vi upprättar ju sambandsplaner inför planerade händelser, men det här skulle vara något som man kan plocka fram i en akut situation och skala upp eller ner utifrån insatsens storlek. Ett annat förslag är att dela lägesbilden i andra kanaler än radio, till exempel i chattar, säger Johanna Olsson.
En del av problemet var att ingen funktion utsågs som ansvarig för att samla ihop lägesbilden och förmedla den internt, varken ute på platsen, i staben eller på regionledningscentralen. Det gjorde att lägesbilderna skilde sig åt beroende på vilken plats man befann sig på.
Vad funkade bra enligt personalen?
- Snabba avgörande beslut kom tidigt.
- Stor uppslutning av medarbetare.
- Stort engagemang och vilja att lösa uppgiften.
- Bra omhändertagande av varandra både kollegialt och strukturerat genom krisstöd.
