DurTvå, PIL, VTR, ASP, RES, BR och så vidare. Poliser har tillgång till en dignande buffé av mer eller mindre känsliga register i sina jobbdatorer och tjänstemobiler. Men när är det okej att slå i dessa? Gränsen för det tillåtna är inte alltid glasklar, konstaterar förbundsjurist Anna Gevert.
– Tyvärr är det lite av en glidande skala. Det går inte att tänka att jag är polis och därför får jag slå i de här systemen. Det avgörande är vilka specifika arbetsuppgifter just du har, och om du har anledning att tro att en slagning är till nytta för att lösa en av dessa uppgifter.
Får jag bara slå om det är kopplat till ett specifikt ärende som jag jobbar med?
– Nej, det finns andra situationer där det kan vara tillåtet. Till exempel om du ser en känd kriminell på en plats där den inte brukar vara och gör en slagning för att undersöka saken närmare. Eller om du får höra på utsättningen att ni ska svänga förbi vissa intressanta adresser under passet. Då kan du ha anledning att slå på dem du ser runt platsen, eftersom det hänger ihop med ditt uppdrag.
Är en slagning otillåten om jag inte dokumenterar syftet eller resultatet?
– Nej, men det kan vara smart att göra det, särskilt om du känner att det är en slagning som sticker ut lite grann. Gör man slagningar på fritiden kanske man ska ha som rutin att göra en notering om vad som föranledde slagningen. Eller om man inser lite för sent att man har trampat snett med en slagning. Oj, jag slog på grannens eller kollegans nya bil som jag inte kände igen. Men om slagningen inte hade ett polisiärt syfte när den gjordes blir den inte tillåten bara för att du antecknar att du gjort den.
Är en slagning otillåten om jag inte minns varför jag gjorde den?
– Nej, vad du minns om en specifik slagning sju månader senare är inte avgörande juridiskt. Det finns fall där domstolar har friat poliser för slagningar som de inte har något minne av. Det kan ju finnas annan bevisning som gör att slagningarna kan sättas in i ett sammanhang, eller så gör domstolen en helhetsbedömning där den tar hänsyn till att polisen har kunnat förklara merparten av sina slagningar på ett rimligt sätt.
Nödvändiga och till nytta i arbetet
”It-system som är tillgängliga inom Polismyndigheten får användas endast när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det ska vara sannolikt att användandet i det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande.”
Källa: Polismyndighetens riktlinje (PM 2017:4).
Är det förbjudet att slå i registren på fritiden?
– Nej, slagningen kan ändå anses ha skett inom ramen för en arbetsuppgift. Tingsrätter och hovrätter har oberoende av varandra slagit fast att det inte har någon självständig betydelse om slagningen sker på arbetstid eller inte. Men det är ändå något som ofta kommer upp när poliser blir förhörda av avdelningen för särskilda utredningar, SU, eller i åklagarnas argumentation i rätten.
Accepterar de inte domstolarnas ståndpunkt?
– Frågan har ju inte prövats i Högsta domstolen så det kan vara en orsak. Oavsett så tror jag att åklagarna ser det som en omständighet som bidrar till att etablera ett misstänkt mönster. Varför gör du inte de här slagningarna på arbetstid? Är det något du inte vill att kollegorna ska se? Och så vidare.
Behöver jag ”träda i tjänst” och begära övertidsersättning om jag gör en slagning på fritiden?
– Övertid har inget med saken att göra. Det är ju vanligtvis något som en arbetsgivare beordrar, och troligen inte något anställda tänker på att be om för att kunna göra en slagning.
Det här med att ”träda i tjänst” då?
– Jag vet inte riktigt vad det syftar på. Rätten att göra slagningar på fritiden är inte begränsad till situationer då en polis har ingripandeskyldighet.
Får jag slå i registren som ”omvärldsbevakning”, till exempel för att hålla mig uppdaterad om gängmiljön i mitt område?
– Gränsfall. Man skulle kunna resonera så att det är en uppgift för underrättelseverksamheten och inte något du ska göra som exempelvis ingripande- eller områdespolis. Men å andra sidan om du har ett specifikt uppdrag att jobba mot gängen i ditt område så är det kanske grönt. Jag har inget säkert svar.
Får jag slå på någon som jag har en personlig koppling till?
– Där ska man vara väldigt försiktig. Om du står så nära personen att du är att betrakta som jävig enligt lagen är slagningen oftast otillåten. Men även om det är en mer ytligt bekant så är det lätt att du ser nyfiken ut för en utomstående betraktare. Du kanske inte tycker att du är nära någon som har barn i samma fotbollsförening som du, men det är inte säkert att SU eller kollegorna håller med. Om du slår på en bekant av misstag bör du dokumentera varför du gjorde det och vad som var syftet.
Men om det bara är någon bekant som vill veta om hennes bil har körförbud eller om passet har gått ut?
– Även det är ett högriskbeteende. Då ligger du på grå skala på väg mot svart. Du måste nog fråga dig om det här är något som ingår i dina ordinarie arbetsuppgifter. Nej, jag sätter nog ner foten och säger att man inte ska göra det. Vi har flera före detta poliser som fallit på detta.
Men om det är offentliga uppgifter ur mindre känsliga register så är det väl inte så farligt?
– Visst blir det allvarligare ju mer känsliga system det handlar om. Men det är en onödig risk. Om det är offentliga uppgifter kan kompisen hitta dem någon annanstans.
Om jag har varit inblandad i ett ärende initialt och vill veta hur det gick sedan – kan jag gå in och läsa i ärendet då?
– Jag skulle vara försiktig med det. Det är mer självklart att du har rätt att kolla upp historiken i ett ärende som du tagit över. Men om du mest bara är nyfiken på vad som hände efter att du lämnade ärendet ifrån dig ska du inte gå in och läsa i det.
Vissa ser det kanske som kompetensutveckling att följa ett ärende till dess slut. Är inte det en godtagbar orsak?
– Jag kan förstå resonemanget, men den kunskapen kanske du kan få på annat sätt än genom att slå i känsliga system. Du kan prata med personen som tog över ärendet eller läsa domen när den kommer.
