Enligt åtalet gjorde polisen sökningar i Polisens multifråga (PMF) på nio personer som sökte jobbet som hans personliga assistent. Åklagaren poängterar att PMF ger svar från flera register, bland annat misstanke- och belastningsgistren. Slagningarna har inte varit nödvändiga för någon arbetsuppgift, enligt åklagaren, och rubriceras som dataintrång.
Samma polis åtalas även för brott mot tystnadsplikten. Enligt åtalet har han lämnat vidare uppgifter ur belastningsregistret om en av de sökande till ett assistansbolag. Polisen förnekar brott. Pan har meddelat att polisen förlorar jobbet om han fälls för mer än ett fåtal otillåtna dataslagningar eller för uppsåtligt brott mot tystnadsplikten.
Ytterligare en polis står åtalad för dataintrång och brott mot tystnadsplikten. Åtalet handlar om att polisen ska ha sökt fram en händelserapport i STORM rörande hans sambos barn. Enligt åklagaren var slagningen inte motiverad av någon arbetsuppgift.
Polisen ska sedan ha röjt uppgifter ur händelserapporten till sambons barn. Polisen bekräftar händelseförloppet men förnekar brott. Pan skriver i ett yttrande att polisen kommer att behålla jobbet om han bara döms för den otillåtna slagningen, men förlorar jobbet om han döms för uppsåtligt brott mot tystnadsplikten.
Det här är Pan
Polisens personalansvarsnämnd, Pan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt. Pan kan bland annat avskeda, besluta om löneavdrag eller varna medarbetare. Nämnden består av rikspolischefen, tjänstemän från Polismyndigheten, fackliga representanter och särskilt utsedda ledamöter.
En polis riskerar jobbet för att ha tagit ett grepp om en persons hals och slagit honom på kinden. I åtalet rubriceras händelsen som misshandel. Polisen förlorar jobbet om han fälls för misshandel som inte är ringa, enligt Pans yttrande. Polisen förnekar brott.
En polis åtalas för att ha använt elchockvapnet, ECV, mot huvud, hals eller nackområdet på en person under ett ingripande. Åklagaren menar att det var mer våld än nödvändigt, och att det stred mot utbildningsmaterialet för ECV att använda vapnet mot den delen av personens kropp.
Det ska ha lett till smärta och sårskador hos personen som också förlorade medvetandet. Polisen själv förnekar brott. Pan har meddelat att polisen kommer att förlora jobbet vid en fällande dom för misshandel som inte är ringa. Utgången blir troligen densamma om han döms för uppsåtligt tjänstefel.
En polis döms i tingsrätten till böter på närmare 50.000 kronor för en penningtvättsförseelse. Av domskälen framgår att polisen och en anhörig till honom blev lurade av en falsk aktiemäklare och trodde att de gjorde en lukrativ investering i ett par flygbolag.
I upplägget ingick att de båda tog emot närmare 600.000 kronor på ett konto som de sedan delade upp på flera andra konton och slutligen betalade till den falska aktiemäklaren via en betaltjänst.
Polismannen har sagt att han trodde att pengarna var ett lån som de skulle använda för att betala vinstskatten på sin investering. Men pengarna kom från en annan person som hade blivit lurad i samma bedrägeri.
Tingsrätten bedömde att polisen och hans anhöriga insåg att det fanns en viss risk att pengarna kom från brottslig verksamhet. Därför dömdes de för penningtvättsförseelse. Däremot var det inte bevisat att de skulle ha agerat på samma sätt, om de hade vetat att pengarna kom från brott. Åtalet för penningtvättsbrott ogillades därför, då det kräver bevisat uppsåt
Hade polisen dömts för penningtsvättbrott enligt åklagarens yrkande hade han förlorat jobbet. Men eftersom brottet rubricerades som penningtvättsförseelse behåller han jobbet, enligt Pans yttrande.
