På redaktionen i centrala Stockholm bjuds vi på palestinska dadlar och svenskt bryggkaffe. Harith al-Hilfi har svidat om till mörkblå uniformsskjorta och går igenom dagens ämnen med Mahmoud Agha, chefredaktör för den arabiskspråkiga tidningen Alkompis.
Under dagen ska åtta nya informationsklipp spelas in. På agendan står bland annat förundersökningssekretess, knivlagen och vad som gäller för den som fått körkortet indraget.
Tidigare klipp har nått hundratusentals människor. Tittarna har svarat med tummar upp, hjärtan och uppmuntrande tillrop. Frågor som dykt upp i kommentarsfälten har gett upphov till nya klipp.
– Målet från första början var att försöka stänga den kunskapslucka som finns och det är roligt att vi lyckas nå fram, säger Harith.
Efterfrågan tycks vara stor. Bland arabisktalande personer i Sverige cirkulerar en del missförstånd och felaktiga uppfattningar om Polisen, enligt Harith.
– Trots tillgång till tolk känner sig vissa, inte alla, otrygga vid kontakt med Polisen. Även om vi förklarar via tolk kan det vara svårt att förmedla innebörden av juridiska begrepp som exempelvis förenklad delgivning, kontaktförbud eller föreläggande.
I jobbet har Harith också mött personer som är rädda för Polisen, något som inte sällan har sin förklaring i upplevelser från hemlandet, säger han.
– Många arabisktalande i Sverige kommer från länder där polis och andra myndigheter inte är trygghetsskapande, utan snarare repressiva och kontrollerande institutioner. En del bär fortfarande med sig samma tankar och det påverkar mycket.
Själv kom Harith som flykting till Sverige från Irak när han var 29 år gammal. I sitt hemland utbildade han sig först till kemiingenjör vid universitetet i Bagdad, men växlade sedan över till polisyrket eftersom lönen var betydligt bättre.
Under åren som polis i Bagdad pågick Irakkriget.
– Vi hade alltid mycket att göra. Det var så mycket våld. Det var ständiga skottlossningar mellan olika grupper, som sunni och shia. Vanliga människor blev ofta beskjutna. Vi hade al-Qaida, som låg bakom många terrordåd som vi fick åka på, säger Harith.
Ett ingripande minns han särskilt starkt.
– Jag jobbade som bombtekniker när det kom ett larm om att en sprängladdning placerats i bakluckan på en bil vid en stor marknad. Vi hade en robot som vi brukade använda. Men den här gången låg sladden som vi skulle klippa tajt inklämd mellan två bomber.
Poliserna tömde först torget på människor. Sedan fattade befälet beslut om att Harith skulle gå fram och kapa sladden manuellt.
– När jag gick mot bilen, kanske var det 100–150 meter, så kom jag ihåg hela mitt liv. Barndomen kom tillbaka. Jag funderade på om jag skulle få återse mina barn och mina vänner. Kommer bilen att explodera? Är det här sista gången jag ser solen?
Han fokuserade på andningen och i det avgörande ögonblicket hade han fått tankarna att sluta snurra. Operationen lyckades.
– När jag klippte hade jag slutat tänka. Jag blev modig. Efteråt var jag stolt över mig själv.
Hans värv som polis i Sverige har hittills varit betydligt stillsammare. Harith bor i Halland där han jobbar som ungdomsutredare. Kunskaperna i arabiska gör att han ofta anlitas av andra sektioner för att dechiffrera kommunikation mellan misstänkta.
– Jag har kunnat hjälpa till att avslöja massa ord som direkt översatt till svenska inte betyder något – men i sitt arabiska sammanhang är ett hot, säger Harith.
Han tar ett exempel.
– Vi kan ta ordet baseeta, som översätts till ”det är lugnt”. Men om jag säger det till dig efter en konflikt mellan oss så betyder det i stället ”du kommer att få se” vilket innebär ett hot. Det måste förstås i sin kontext. Annars missar man innebörden.
Samarbetet med Alkompis initierades när Harith intervjuades om sin magisteruppsats i polisiärt arbete. Nyhetsankaret Rim Lahdo frågade Harith om han kunde tänka sig att spela in några ”explainers” iklädd uniform.
Ungdomsutredaren tog frågan vidare till sin LPO-chef.
– Jag hann inte ens prata färdigt innan jag fick grönt ljus. Chefen blev glad och tyckte att det var en jättebra idé. Många kollegor tyckte också att det var en bra grej.
För Alkompis är det en bra deal. Arbetet i inspelningsstudion gör Harith i tjänsten. Vilka teman som ska tas upp bestämmer Harith i samråd med Alkompis och några av poliskollegorna i Halland.
– Jag har berättat en hel del om råd och tips till föräldrar med barn som dragits in i gängkriminalitet. Vi har också pratat mycket om hedersvåld och vilka olika vägar man kan gå för att polisanmäla ett brott, säger han.
Våld i nära relation är en fråga som Harith brinner särskilt för. Hans magisteruppsats handlar om hur Tiktok kan användas som ett verktyg för att upptäcka och förebygga relationsvåld. Harith hade sett hur kvinnor i Irak använde Tiktok för att söka hjälp och berätta om övergrepp. Det blev en utgångspunkt för hans studie.
På sin privata Tiktok har han också föreläst om relationsvåld och jämställdhet riktat till en irakisk publik. Inläggen fick god spridning. Några konservativa arabiska män blev arga. Tusentals kvinnor började följa hans konto.
– Det var över förväntan. Då började jag tänka att det här är något vi poliser kan göra också i Sverige. Här finns många kvinnor som kommer från länder med patriarkala kulturer och möter liknande förtryck i Sverige, säger Harith.
Men borde inte en svensk polis i Sverige hålla sig till att tala svenska? Harith har mött frågan många gånger förr och håller i grunden med. Arabiskan ser han som ett verktyg för att öka säkerheten och tryggheten i samhället – så som det faktiskt ser ut.
– Jag riktar mig till dem som talar arabiska i samhället, en grupp där många känner sig utanför. Det jag gör är att öka kunskapen. Jag hoppas att det i sin tur leder till att människor kan bidra mer aktivt i samhället och bli mer inkluderade, säger Harith.
Arabiskan har i dag gått om finskan som det största minoritetsspråket i Sverige.
Teamet på Alkompis vittnar om att det kontinuerligt kommer in meddelanden från tittare som vill anmäla brott efter att ha sett klipp med Harith. Redaktionen hänvisar då vidare till 114 14.
Genomslaget på sociala medier har också inneburit att Harith blivit till något av en kändis i diasporan. Han blir igenkänd av ungdomar på stan och får förfrågningar om att besöka SFI-klasser och skolor.
När han med fast blick tar till orda inför rullande kamera i Alkompis studio är det som han inte har gjort annat.
Harith al-Hilfi tycker att Polisen, som börjat komma i gång med nätpatrullering, behöver växla upp i sociala medier. Han vill själv gärna bidra till att bygga nya digitala kontaktytor.
Men när vi frågar hur blir Harith hemlighetsfull.
– Det finns olika idéer. Jag tänker på en del projekt och hur man kan utveckla några verksamheter. Men mer vill jag inte avslöja just nu.
Kan du tänka dig att jobba som digital områdespolis?
– Ja, det är en av mina idéer. Något i den stilen. Vi får se hur vi kan gå vidare med detta.
Harith al-Hilfi
Ålder: 48 år
Poliskarriär: Polis i Bagdad 2003–2007. Tog svensk polisexamen 2021 och började därefter att jobba som ungdomsutredare i Halland.
Familj: Tre vuxna barn.
Lön: 33 900 kronor i månaden.
Det bästa med Halland: ”Det är mitt hem i Sverige. Jag gillar dialekten, människorna och närheten till havet.”
Det bästa med Bagdad: ”Alla minnen, familj och vänner. Ibland saknar jag restaurangerna, gatorna och myllret.”
Läs mer:
Läs mer:
