I mitten av september hade Polisens personalansvarsnämnd, Pan, ett möte med de delar av HR-avdelningen som jobbar med polisutbildning och kompetensutveckling. Under punkten 3 ”Vådaskott med nya tjänstevapnet” tog Pans vice ordförande Håkan Öberg upp signaler som kommit från flera chefer på grupperna för skiljande- och disciplinärenden, GSD.
Enligt cheferna förefaller antalet vådaskott ha ökat sedan övergången till ett nytt tjänstevapen. Håkan Öberg ville vidarebefordra den informationen ”för beaktande vid utformning och genomförande av utbildning”, som det står i mötesprotokollet.
En representant för kompetensutvecklingsenheten svarade att myndigheten redan är på gång att införa ”en formell kontroll av momenten patron ur och användande av patronlägesflagga” vid den årliga kompetensskjutningen.
Men att myndigheten stramar upp kontrollen kring handhavande av vapen är inte kopplat till nya tjänstevapnet. Det säger Robert Haaga som arbetat med frågan på arbetsgivarsidan. Antalet vådaskott har varierat över åren, och enligt honom syns ingen tydlig uppgång efter ombeväpningen som började våren 2023.
Bakgrunden till förändringen är i stället en anmälan från skyddsorganisationen om att poliser inte får tillräcklig träning i säker vapenhantering. Anmälan ledde i sin tur till en inspektion av Arbetsmiljöverket.
– För att få upp övandet i handhavande av vapnet blir det ett eget moment i kompetensprovet utöver själva skyttet, förklarar Robert Haaga.
Robert Haaga, Polismyndigheten.
Ni skärper kontrollen av handhavandet. Men kommer arbetsgivaren också anordna mer träning för poliser i detta, eller är det något de förväntas träna på egen hand?
– Vi har inte satt några minimikrav vad gäller träning utöver Polkon. Det som tillkommer är en obligatorisk handhavandekontroll vid tilldelning av nytt vapen, hölster eller vapentillbehör.
Kommer det bli mer handhavandeträning inom Polkon då?
– Jag kan inte svara på det.
Personligen tycker han att vådaskotten är relativt få med tanke på antalet poliser som dagligen rustar på och av i polisstationernas vapenrum.
– Andelen vådaskott är nere på miljondelar i förhållande till hur många som hanterar vapen varje dag.
Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson köper inte det resonemanget.
– Det är att förminska problemet. Varje vådaskott är ett misslyckande, tycker jag som gammal skjutinstruktör, och 17 vådaskott förra året är inte lite. Det ska inte hända alls om man sköter vapenhanteringen på rätt sätt.
Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud, Polisförbundet.
Foto: Stefan Jönsson.
Han och skyddsorganisationen slog larm om vådaskotten för omkring fem år sedan.
– Vi såg en markant ökning av anmälningarna om vådaskott och vi började grotta ner oss i ämnet tillsammans med arbetsgivaren. Även Umeå universitet involverades. Man kan hoppas att vådaskotten nådde sin topp där någonstans kring 2020, 2021 men jag skulle nog vara försiktig med att dra den slutsatsen.
En iakttagelse som gjordes då var att många vådaskott inträffar i samband med patron ur vid övning eller efter avslutat pass. Det vill säga under relativt lugna förhållanden.
– Jag hade haft en viss förståelse om de hände i samband med att en polis skjutit mot någon i tjänsten och sedan ska hölstra eller göra patron ur med fullt adrenalinpåslag. Men i många av de här situationerna fanns ingen stress eller tidspress.
Skyddsorganisationen anser att grunden till problemen är brister i vapenhanteringen som beror på att poliserna inte får öva kontinuerligt. Det handlar inte bara om mer utbildningstid utan också om att lägga mer fokus på vapenhanteringen snarare än träffresultaten i tavlan.
Enligt Patrik Danielsson är det ett delat ansvar mellan arbetsgivare och medarbetare.
– Den enskilda polisen har ett ansvar att upprätthålla sin kompetens. Men det ingår i chefernas arbetsmiljöansvar att se till att medarbetarna får möjlighet att öva i vardagen och även uppmana dem att göra det.
Ett problem är bristen på skjutbanor, enligt honom.
– Långt ifrån alla polisstationer har egen skjutbana och det kan vara svårt att få tillgång till övningsplatser som ägs av andra. Skytteklubbarnas banor passar inte alltid vår typ av skytte och Försvarsmakten ökar själv sin övningsverksamhet, vilket gör att det blir trångt på deras banor.
Han berättar att det pågår ett intensivt arbete med att utöka antalet digitala skjutsimulatorer inom Polisen. Det finns redan ett antal fasta simulatorer på olika utbildningsplatser och dessutom några mobila.
– Simulatorerna är ett komplement till traditionell skytteträning, men de kan inte ersätta träning med skarpa vapen. Piloter har flygsimulatorer, men de måste också flyga riktiga plan.
Läs mer:
