Våren 2023 inleddes skiftet. Region Mitt var först ut att börja utbilda sina poliser i nya tjänstevapnet. Därefter har ombeväpningen rullat i gång i region efter region. En rundringning som Polistidningen gjort visar att i sex av sju regioner har 40 procent eller fler av poliserna genomgått utbildning och kvitterat ut sin nya pistol. På flera håll har nästan alla i yttre tjänst betats av.
Det finns ett undantag: Polisregion Stockholm.
– Införandet av Glock skulle egentligen ha gått i gång under 2024. Men i slutet av 2023 så kunde vi konstatera att det var för många frågetecken som inte var lösta, säger kommissarie Roger Grandin, regionalt vapenansvarig i Stockholm.
Grandin nämner i första hand omfattande problem med hölstren. Maria Jensen, regionalt samordnande huvudskyddsombud, instämmer i stort i beskrivningen.
– Det har varit otroligt mycket problem. Det har varit hölster där vapnet fastnat när det blivit kallt. Andra hölster har vidgat sig och inte hållit fast vapnet om det varit för varmt. Vissa hölster hade ingen spärr. Vapnet kunde alltså ramla ur, säger hon.
Maria Jensen, regionalt samordnande huvudskyddsombud Stockholm
När dessa oroande signaler började dyka upp övervägde huvudskyddsombudet att lägga in ett skyddsstopp. Diskussioner inleddes med polisregionen vilket ledde till ett gemensamt beslut om att skjuta upp tidpunkten för ombeväpningen.
Efter många turer, verkar nu hölstercirkusen gå mot sitt slut. Ett datum är spikat – utbildningen i det nya tjänstevapnet drar i gång i mars nästa år.
– Det här går enligt planen vi enats om. Vi har ingen panik, vi har avvaktat så att barnsjukdomarna hunnit gå över och frågetecknen kunnat rätas ut, säger Maria Jensen.
Ombeväpningen, som i Sverige omfattar cirka 20 000 poliser, är en stor apparat. Utanför huvudstadsregionen, där processen kommit längre, har andra svårigheter givit sig till känna.
Region Öst har lyckats ombeväpna 80 procent av poliserna i yttre tjänst. Detta trots att bristen på skjutbanor inneburit en ständig huvudvärk längs vägen. Så länge det går att nyttja utomhusanläggningar är det möjligt att beta av stora grupper. Men så fort vintersäsongen kommer sjunker utbildningstempot dramatiskt, berättar polisinspektören Jens Lindström Lönn.
– Vi får böna och be för att hyra in oss på olika ställen. Bristen på polisiära skjutbanor är akut i Sverige.
Jens Lindström Lönn, regional samordnare för polisiär konflikthantering, nämner flera orsaker till detta. Antalet poliser har blivit fler, förstärkningsvapnet MP5 har blivit standard och kraven på skjutvapenutbildning har ökat.
– Traditionellt har polisiära skjutbanor byggts i polishusen och då handlar det om ”bastubanor” på 20 meter med ett mindre antal skjutplatser, säger han.
Kapacitetsbristen har tidigare delvis kunnat lösas med hjälp av Försvarsmakten. Men till följd av upprustningen av försvaret och inträdet i Nato har trycket ökat på militärens anläggningar – där poliserna har andra tjing.
Det som behövs, enligt Jens Lindström Lönn, är fler större anläggningar på 50 meter med dimensionerad ventilation. Även om det kostar rejält med pengar. Det är dyrt med nödvändigt, säger han.
– Vi har levt på Försvarsmaktens goda vilja de senaste 15–20 åren.
Jens Lindström Lönn, samordnare för Polkon region Öst
Fler polisregioner nämner bristen på skjutbanor som en hämsko, däribland polisregion Väst. Att skjutbanorna i Göteborg är för få och håller för dålig kvalitet har tidigare kritiserats på debattplats i Polistidningen. Det nya polishuset som byggs på Hisingen förväntas emellertid förbättra den lokala situationen betydligt.
I huvudstaden känner sig huvudskyddsombudet Maria Jensen nu mer trygg med att ombeväpningen snart drar i gång. Och att den kan genomföras på ett så säkert och ordnat sätt som möjligt.
Samtidigt har hon en del att anmärka på rörande hur Polismyndigheten nationellt agerat under resans gång.
– Det har gått fort och min känsla är att man försökt hasta igenom det här och inte grundat det i seriösa riskbedömningar, säger Maria Jensen.
Hon exemplifierar med att det inledningsvis bara gjordes en riskbedömning av tjänstevapnet och inte tillbehören. Jensen nämner också rapporterna om att vådaskotten har ökat efter införandet av Glock 45 som standardvapen, något som Polistidningen tidigare har rapporterat om.
– Som huvudskyddsombud är jag extremt glad att vi väntat i Stockholm. Vi har haft en bra samverkan med arbetsgivaren i region Stockholm. Nu kan vi göra detta i lugn och ro.
Polismyndighetens mål är att ombeväpningen ska vara klar innan utgången av 2027.
Så många poliser har fått glocken
Mitt: 65 procent.
Stockholm: Ombeväpningen inleds först i mars nästa år.
Väst: 50 procent. Nästan alla i kategori 1 Polkon är färdigutbildade.
Öst: 80 procent inom kategori 1 Polkon samt 15 procent inom kategori 2 Polkon.
Nord: 80 procent. Främst poliser på nationella och regionala avdelningar återstår.
Syd: Strax under 40 procent.
Bergslagen: 50 procent. Nästan alla i kategori 1 Polkon är färdigutbildade.