Svensk polis har beredskap att hantera ett hot om en skolskjutning dygnet runt, alla årets dagar. Det säger Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie som arbetar med IT-brottsfrågor på RPS. Ämnet är åter aktuellt efter att tre elever dog när en skolkamrat öppnade eld på en skola i USA.
Det var i slutet av februari som tre elever miste livet efter en skolskjutning i den amerikanska delstaten Ohio. Gärningsmannen, en 17-årig pojke som också gick på skolan, gick in i kafeterian beväpnad med kniv och pistol och började skjuta omkring sig. 17-åringen greps strax efteråt och erkände. Han ska tidigare ha skrivit på internet om sina planer.
I Sverige har det hittills inte inträffat något liknande. Men svensk polis har studerat flera av de skolmassakrer som har begåtts tidigare, som i Finland, Tyskland och USA. I de flesta fall har gärningsmannen berättat om sina planer i förväg. Och precis som i det senaste amerikanska fallet har det oftast varit i form av hot på internet. Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen berättar att man hanterat omkring 25 ärenden i Sverige de senaste två-tre åren.
– De flesta hoten upptäcks av allmänheten någonstans, det behöver inte vara i Sverige eller ens i Europa, som kontaktar polisen. I de här ärendena samarbetar vi med kollegor i hela världen för att spåra varifrån hotet kommer och vilken skola det gäller.
Anders Ahlqvist säger att det ofta blir en ökning av hoten på nätet direkt efter att en massaker har ägt rum. Det är ett ”copy-cat-fenomen” och de flesta är inte allvarligt menade. Han nämner exempelvis att det kom in sex-sju hot veckan efter att det blivit känt att en student hade riktat ett allvarligt hot mot KTH i Stockholm.
– Vi spårar de flesta. Om vi bedömer att hotet verkar allvarligt menat kontaktar vi den lokala polismyndigheten som tar in personen till förhör och genomför husrannsakan.
Enligt Rikspolisstyrelsen och Anders Ahlqvists bedömning har det varit ”en handfull” av personerna som har haft förutsättningar att göra verklighet av hoten. Till exempel genom att de haft tillgång till vapen eller sprängämnen.
Det absolut viktigaste för att förhindra en skolskjutning är att agera snabbt, säger Anders Ahlqvist.
– Det är tiden som är den kritiska faktorn. Om man får kännedom om ett hot ska man direkt vända sig till Rikskriminalen som har en beredskap, om man inte har tillgång till egen expertis. Det duger inte att vänta till i morgon, elektroniska spår är färskvara.
Och, precis som andra experter och poliser, bland annat på FBI, betonar Anders Ahlqvist det förebyggande arbetet.
– När gärningsmannen väl står där är det för sent. Då kan han skjuta ihjäl tio personer i minuten och polisen hinner inte agera.