I början av november skrev Dagens Nyheter om fem myndighetschefer som hade gett toppjobb till tidigare kollegor. En av dem var Anders Thornberg som tog med sig stabschefen Christina Weihe när han lämnade jobbet som Säpochef för att bli rikspolischef 2018.
Polistidningen kan konstatera att Thornberg, några månader senare, rekryterade ytterligare en gammal kollega från Säpo vid namn Mattias Dejke. De två hade jobbat nära varandra på Säpo och Dejke har kallat Thornberg sin vän och mentor i en tidigare intervju med Polistidningen. Nu blev han handplockad till rikspolischefens kansli för att ansvara för Polismyndighetens tillväxt 2024.
5 § polislagen
En arbetstagare som är anställd vid Säkerhetspolisen får förflyttas till en annan statlig anställning enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. En sådan arbetstagare som är polisman får förflyttas endast till en annan anställning som polisman.
Varken Christina Weihe eller Mattias Dejke behövde söka sina jobb på Polismyndigheten i konkurrens med andra. Anställningarna annonserades inte ut. I stället användes en specialregel i 5 § polislagen som ger Säpo rätt att flytta medarbetare från myndigheten till andra statliga anställningar, efter överenskommelse med den mottagande myndigheten. Av förarbetena till lagen framgår att en sådan förflyttning ska göras av hänsyn till verksamheten vid Säkerhetspolisen.
Polistidningen kontaktade Polisförbundet på Säpo för att höra hur de reagerade på tillsättningarna.
– För det första var det tråkigt att bli av med två kompetenta medarbetare. För det andra blev jag förvånad över den arbetsrättsliga grunden för förflyttningen, säger ordförande Mikael Sjöstedt.
Mikael Sjöstedt
Foto: Magnus Laupa
Varför?
– Tittar man på hur förflyttningsrätten beskrivs i förarbetena till lagen ser man att det primärt är en möjlighet som Säkerhetspolisen har fått för att kunna göra sig av med medarbetare som man inte längre har förtroende för. Men där man inte har saklig grund för uppsägning av personliga skäl eller arbetsbrist.
Uppfattade du det som att Säkerhetspolisen behövde få bort Christina Weihe och Mattias Dejke?
– Nej, det är inget jag har fått till mig, särskilt inte av säkerhetsskäl.
Ett annat syfte med förflyttningsrätten är att få cirkulation på personalen. Kan inte det ha varit giltigt skäl i det här fallet?
– Det är inte så att vi har ett begränsat antal platser och behöver flytta på personer för att ge plats åt nya förmågor. Vi har snarare ett problem att behålla folk. Sedan tror jag inte att någon upplevde att det här var två personer som hade tappat stinget och behövde ersättas av personer med bättre driv.
Vad brukar förflyttningsrätten användas till i vanliga fall, enligt din erfarenhet?
– Det enda fall jag känner till när det gäller våra medlemmar är när en person inte har klarat prövningen för säkerhetsklass två och inte kan jobba hos oss, men däremot kan flyttas till Polismyndigheten.
Men om nu Christina Weihe och Mattias Dejke själva ville byta till Polismyndigheten, är det någon skada skedd då?
– Jag har inget emot att enskilda medarbetare går vidare till en annan arbetsplats eller att rikspolischefen ser till att få kompetenta personer i sin absoluta närhet. Men en anställning i staten ska baseras på förtjänst och skicklighet och det bygger på att det finns ett urval av sökande.
syftet med förflyttning
Förflyttningsrätten regleras numera i 5 § polislagen men fanns tidigare i lagen om offentlig anställning. Av förarbetena till den lagen framgår att en medarbetare kan förflyttas när det behövs ”av hänsyn till verksamheten vid Säkerhetspolisen”. Det kan handla om personer som till exempel utgör en säkerhetsrisk, är oskickliga i sitt arbete eller har jobbat för länge på myndigheten och behöver bytas ut mot nya förmågor. I första hand är regeln till för att flytta medarbetare mot deras vilja, men det kan även ske i samförstånd ”som en hjälp för denne att få en befattning utanför Säkerhetspolisen”.
Källor: SOU 1988:16, prop. 1988/89:108 och SOU 2012:77.
Polistidningen har fått ut Säkerhetspolisens beslut om förflyttning av Christina Weihe och Mattias Dejke. Där framgår att regeln om förflyttning enligt 5 § polislagen har tillämpats ”på begäran av och i samförstånd med” de båda medarbetarna och ”med hänsyn till verksamheten vid de båda myndigheterna”.
Säpo-chefen Klas Friberg vill inte ställa upp på en intervju om förfarandet. Och pressekreterare Gabriel Wernstedt säger att han inte kan berätta om bakgrunden till de enskilda besluten eftersom det handlar om ”Säkerhetspolisens inre liv”, vilket är sekretessbelagd information. Däremot kan han uttala sig om hur 5 § polislagen tillämpas generellt av myndigheten.
Klas Friberg
– Förflyttningen kan ske antingen på initiativ av medarbetaren, eller på initiativ av den mottagande myndigheten, eller på initiativ av Säkerhetspolisen. Den här lagen går att använda i alla de tre olika fallen, säger Gabriel Wernstedt.
Enligt förarbetena är syftet att förflyttning ska kunna ske när det behövs av hänsyn till verksamheten vid Säkerhetspolisen. Kan ni använda den om behovet bara finns hos den mottagande myndigheten?
– Vi tittar på hur polislagen är formulerad och enligt den är det möjligt att förflytta en anställd till en annan statlig anställning. Det finns inga andra närmare föreskrifter att förhålla sig till. Vad gäller förarbetena som du hänvisar till så är de från 1988 och vi förhåller oss till den lagstiftning som finns i dag.
Så ni kan besluta om en förflyttning även om ni själva inte har något intresse av att er medarbetare byter jobb?
– Det som de facto sker är ett samråd mellan de två myndigheterna där behovet finns hos båda myndigheterna.
Om det är den mottagande myndigheten som tar initiativ till en förflyttning och den enskilda medarbetaren är med på det, då kan väl vederbörande bara säga upp sig från Säpo och ta jobbet. Varför skulle ni använda 5 § polislagen i en sådan situation?
– Säkerhetspolisen använder sig av den lagstiftning som finns när det gäller personalfrågor, där 5 § polislagen är en möjlighet.
Polistidningen har också försökt få en intervju med rikspolischef Anders Thornberg men han vill inte ställa upp. Pressekreterare Nadia Jaber har meddelat att anställningarna samverkades med facken utan att de hade något att erinra. Polisförbundets förbundsjurist Fredrik Westin kommenterar det så här:
– Vi kom inte med några invändningar eftersom det är så här regelverket ser ut. Lagstiftaren har gett Säkerhetspolisen den här möjligheten.
Och hur ser du på konsekvenserna av regelverket?
– Generellt förordar vi alltid att anställningar görs genom rekrytering där flera kan söka och urvalet sker utifrån förtjänst och skicklighet.
Polistidningen har erbjudit Mattias Dejke och Christina Weihe att kommentera uppgifterna men de har avböjt.
