Mycket har utvecklats sedan jag första gången frågade varför man som insulinbehandlad diabetiker inte kan bli polis. När jag 2011 ställde frågan till Polisrekryteringen (som låg under dåvarande Rikspolisstyrelsen) löd svaret: ”Diabetes är tyvärr en av de sjukdomar som vi inte kan acceptera och därför blir man inte behörig att söka. Det är idag alldeles för obalanserat och riskfyllt att arbeta som polis i yttre tjänst där det krävs att man ska högprestera i stressfyllda situationer med bland annat bilkörning och skarpt skytte i nödvärn och andra situationer.”
Polismyndigheten har gjort ett antal genomlysningar av antagningskraven sedan 2011. Men just kring insulinbehandlad diabetes har man valt att inte ta in en specialistläkare inom diabetes för bedömningen. Jag anser att personer med insulinbehandlad diabetes borde kunna prövas individuellt, liksom personer med vissa NPF-diagnoser.
Vad är då insulinbehandlad diabetes? Kort och gott, kroppens immunförsvar har eliminerat de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin. Insulinbehandlad diabetes beror varken på dålig kost, sömn eller motionsvanor. Det är snarare vad forskning närmst skulle beskriva som ”en ren jävla otur” att man insjuknar. Och vem som helst kan faktiskt insjukna, när som helst.
Skulle du, som färdig polis, plötsligt insjukna i insulinbehandlad diabetes så är det egentligen ingen som bryr sig om var du jobbar så länge du har kontroll över det. Varken Tullen, Kustbevakningen, Kriminalvården eller ambulansen ratar heller diabetiker vid ansökningarna. Att bli ordningsvakt går också bra.
Vidare i historien, sedan 2019 har den ”funktionsinriktade polisutbildningen” kommit till. Civilanställd personal, till exempel utredare och it-forensiker, har fått möjligheten att under tolv månader läsa in grundutbildningen och sedan göra sex månaders aspirant och efter godkänd aspirant återgå till sin tidigare funktion, men i stället anställd som polis. Detta för att kunna växla över antalet civila till poliser inför målet om fler poliser 2024.
I kravprofilen för att bli polis så är ett av kraven att du ska kunna arbeta ute i tio år eller mer med allt vad det innebär. Därför ratas insulinbehandlade diabetiker från början med hänvisning till ”försiktighetsprincipen”. Det är ju känt vid ansökningstillfället till den funktionsinriktade polisutbildningen att denna individ inte ska arbeta i yttre tjänst i tio år eller mer, utan då får ju denna faktiskt söka en annan tjänst – i konkurrens med andra.
Nu är året 2022, saker och ting har utvecklats, tekniken inom diabetesvården har gjort enorma framsteg. Exempel på medicintekniska framsteg är kontinuerlig blodsockermätning som kan kontrolleras via smartklocka eller mobiltelefon, samt insulinpumpar som i princip reglerar blodsockret helt själv på en jämn nivå och enda gången det behövs tillföras insulin är när man äter. Ändå är insulinbehandlade diabetiker inte välkomna på polisutbildningen år 2022. Det är dags att ompröva detta.
Civilanställd brottsutredare
