Annons
Annons

Samarbete mellan poliser och kommun stärker tryggheten

erik slottner
Erik Slottner (KD), trygghetsborgarråd i Stockholms stad

I skuggan av tilltagande brottslighet och en segdragen resursbrist, har polisarbetet blivit alltmer betungande. Antalet poliser är för litet, och många har valt att lämna yrket på grund av den problematiska arbetssituationen. I detta svåra läge kan landets kommuner bistå med stöd och avlastning.

Många förändringar måste till för att lösa den trygghetskris Sverige genomgår, men en delvis underskattad aspekt är samarbete mellan polis och kommun. I Stockholms stad har en förstärkt samverkan fokuserat inte bara på det förebyggande sociala arbetet, utan också på det reaktiva.

Jag anser att poliser även i andra delar av landet har mycket att tjäna på ett tätare samarbete med kommunerna, som underlättar polisarbetet och stärker den allmänna säkerheten. Kontakterna mellan Stockholms stad och Polisen har fördjupats genom en samverkansöverenskommelse, som ingicks 2019. Kommun och polis utvärderar samfällt de utmaningar som Stockholm står inför, vilket stärkt både trygghetsarbetet och brottsbekämpningen. Överenskommelsen spänner över ett antal områden, som ordningsvakter, kameraövervakning och arbetet mot våldsbejakande extremism. I de kommuner där liknande samverkansavtal inte finns, bör Polisen verka för att få till stånd sådana. Vinnarna är många: medborgarna, kommunerna och inte minst poliserna själva.

Stockholm har gjort en historisk satsning på kommunala ordningsvakter, som i dag uppgår till 180 stycken. De har ett nära samarbete med stadens poliser, som tack vare att vakterna frigör resurser kan fokusera på grövre brottslighet. Ett exempel är samverkan kring Sergels torg, där ordningsvakternas patrullering och ingripanden är ett stort stöd i polisernas vardag på platsen. Lokalpolisområdena har överlag ställt sig bakom stadens ansökningar om LOV3-områden, och flertalet poliser vi samverkat med har en positiv syn på vakterna. Ordningsvakterna underlättar polisers vardag i en ansträngd situation, vilket förhoppningsvis gör att fler vill stanna kvar i polisyrket.

Efter att staden förberett digital infrastruktur på över 100 platser, har Polisen installerat 50 trygghetskameror på cirka 40 av dessa. Det är en kraftig utökning som är nödvändig. Polis och kommun har även tillsammans utfört en grundlig kartläggning av platser sårbara för terrorbrott och vi har under mandatperioden avsatt 60 miljoner till fysiska terrorhinder. Den så kallade Trygghetsfonden har sedan 2018 beviljat cirka 400 miljoner till trygghetsskapande fysiska åtgärder i stadsmiljön. Allt detta bidrar till att göra polisarbetet mindre betungande, samtidigt som tryggheten ökar.

Inget av ovanstående hade varit möjligt utan samverkan mellan enskilda medarbetare hos Polisen och kommunen.

Så länge brottsligheten växer och Polisens resursbrist består, bör det kommunala trygghetsarbetet i görligaste mån kompensera för den. Vi vill uppmana poliser på andra håll att likt sina kollegor i Stockholm göra gemensam sak med och använda sig av kommunerna så att Sverige kan bli tryggare.

Erik Slottner (KD), trygghetsborgarråd i Stockholms stad

Ämnen i artikeln

Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst