Första gången Polistidningen möter Gunnar Strömmer, några dagar före jul, är stämningen hög och utsikten vid. Det är på takvåningen i Västberga polishus. Gunnar Strömmer är åtta veckor gammal som justitieminister. Han är där för att tacka av veteranen Verner Hendrikse efter 47 år som polis. I sitt avskedstal välkomnar den blivande pensionären ministern men påpekar också att det finns stora utmaningar för regeringen.
När vi ses igen, en månad senare, är tårta och takvåning utbytt mot ett mötesrum på justitiedepartementet och sallad i plastlåda. Helgen som passerat är en tragisk toppnotering. Justitieministern har varit på plats i Huvudsta där en man på fredagskvällen sköts till döds. Ytterligare två skjutningar och en sprängning har ägt rum under samma helg. Stockholmspolisen har än en gång fått förstärkning från sina redan belastade kollegor ute i landet.
I en intervju med DN dagen före vårt möte lyfte Strömmer vikten av samverkan mellan olika samhällsaktörer i brottsbekämpningen. Det ger en känsla av déjà vu.
Vad kan du göra för att det ska bli verklighet den här gången?
– Även här på departementen finns stuprör. En del av de här relevanta frågorna ligger på justitiedepartementet. Andra på socialdepartementet eller till och med utbildningsdepartementet. Vi har en mycket tydlig riktning att försöka bryta upp de här stuprören.
Han tror att nyckeln till bättre samverkan är att det är tydligt vad olika aktörer, som skola och socialtjänst, får och förväntas göra avseende informationsdelning. Till hösten ska förslag på nya direktiv för detta vara klara. Det kommer bland annat innebära förändringar i sekretess– och offentlighetslagstiftningen.
Vad mer kan du i din roll göra för att poliserna ska få bättre förutsättningar i den utveckling vi ser?
– Som jag ser det finns det tre delar i det.
Den första han nämner är den finansiella delen där han, utifrån att Polismyndigheten är en verksamhet som är tänkt att växa, kan tillföra pengar. Den andra är att tillföra verktyg för brottsbekämpningen till exempel i form av ändrad lagstiftning och utökade befogenheter. Den tredje rör myndighetsstyrning. Som ett exempel nämner han inrättandet av en nationell strategi mot den grova organiserade brottsligheten. Liknande den som redan finns kring våldsbejakande extremism och terrorism.
Angående det finansiella, använder Polisen resurserna väl tycker du?
– Det bedrivs ett väldigt bra polisarbete dygnet runt, med stort engagemang och kunnande, säger Strömmer, men påpekar att ökade resurser ger förväntningar på ännu bättre resultat.
– Regeringen lägger nu ett särskilt regeringsuppdrag och vi lyfter i samspel med myndigheten bland annat möjligheterna att effektivisera NOA och NFC. Vi pekar också särskilt på utredningsverksamheten, där min bild är att de flesta är överens om att uppklaringen totalt sett är för låg. Inte minst i fråga om det grova våldet.
Kommer den riktade lönesatsningen att fortsätta?
– Politiken ska ju som regel inte lägga sig i lönebildningen på ett sådant tydligt sätt.
De satsningar som redan är beslutade står han bakom. Han menar att de är väl motiverade av samhällsutvecklingen.
– Till att börja med fullföljer vi den riktning som är lagd över ett antal år (2022–2024 reds anm). Sen hur det ska utvecklas framåt får vi återkomma till. Men det man kan säga är att det är ett väldigt starkt allmänintresse att höja attraktiviteten i polisyrket.
I början av januari uttryckte Gunnar Strömmer offentligt att han ville se bättre resultat, när nya resurser tillförs. En vecka senare twittrar Göteborgspolisen Peppe Larsson att det runnit ner i verksamheten på ett ovälkommet sätt. Han vittnar om instruktioner att ”rapportera fler enklare brott, fler enklare ärenden ska rapporteras till åklagaren, o-boten ska in”. Begreppet pinnjakt dyker upp. Strömmer känner väl till Twittertråden.
– Här vill jag vara tydlig. Vi har i regleringsbrevet gett Polismyndigheten i uppdrag att återkomma till regeringen med förslag på vad som är ett målrationellt sätt att mäta verksamheten.
HUR BLIR DET MED AKADEMISERINGEN AV POLISUTBILDNINGEN?
– Där vet dina läsare att Moderaterna har varit lite svala”, säger Gunnar Strömmer.
Han menar att Polisen befinner sig i ett väldigt expansivt skede och nu har fått upp en tillväxttakt. Han upplever inte heller att frågan är högt uppe på Polismyndighetens agenda.
– Jag är mycket bekant med frågan och jag har respekt för de goda argument som förs fram men jag ser inte att det är aktuellt för närvarande för regeringen att ta steg i den riktningen.
Polisforskning däremot tycker han att det finns ett stort behov av.
Justitiedepartementet har täta kontakter med polisledningen. Dagliga sedan den gångna helgen. Frågan om det som framgått av Twittertråden har redan lyfts med polisledningen. De intygar enligt Strömmer att de inte gått ut med några direktiv om att prioritera lätta brott utan ska återkoppla om resultat i augusti.
Efter den uppmärksammade hanteringen av Löfving/Staaf har förtroendet för polisledningen kommit upp på agendan. Gunnar Strömmer säger sig ha fortsatt förtroende. Att rikspolischefen, som själv kan ha hanterat saken fel, också beställt granskningen av ärendet samt anställt den externa utredaren ser han som naturligt.
– I det här fallet rör det sig om ett personalärende och därmed är det också någonting Polismyndigheten ska klara av att hantera själva.
Men han säger också att det borde ligga i både utredarens och Polisens intresse att granskningen genomförs opartiskt och sakligt.
– Kombinationen av en utredning och den mediala granskningen gör att jag känner mig trygg med att frågan kommer att bli belyst.
Men hanteringen av påskupploppen då? De har ju jämförts med Göteborg 2001. Den gången resulterade det i att regeringen tillsatte en utredning och Polisen fick i uppdrag att ta fram en ny strategi för konflikthantering.
– Moderaterna var ju drivande i att frågan borde ha blivit föremål för en bredare granskning tillsatt av regeringen. Nu blev det ju inte så. Man tillsatte en annan utredning och jag har ingen anledning att ifrågasätta den. Nu har ju den av Polisen tillsatta granskaren lämnat in sin rapport och den analyserar vi. Huruvida regeringen kommer att göra ytterligare saker är någonting vi får återkomma till.
Gunnar Strömmer
Ålder: 50.
Familj: Gift med Irene Beertema Strömmer, stabschef på kulturdepartementet. Tre barn.
Bakgrund: Jur. kand. 1998, ordförande i Muf i två år efter examen men sedan yrkesverksam som bland annat advokat.
Han var med och grundade Centrum för rättvisa 2002. Centrum för rättvisa är en ideell verksamhet som är politiskt oberoende och driver fall de bedömer som principiellt viktiga i domstol samt deltar i debatten.
Mellan 2017 och 2022 var han partisekreterare för Moderaterna. Mellan 2020 och 2022 har han också suttit i 2020 års grundlagskommitté.
