Arbetsmiljöverket har i flera inspektioner granskat arbetsmiljön för poliser som arbetar med olika typer av brinnande fordon. Det har bland annat handlat om krockskadade elbilar. I samband med inspektionerna har frågan om personalens CBRNE-kompetens varit uppe för diskussion. Och Arbetsmiljöverket konstaterar att Polismyndigheten inte lever upp till sina egna ambitioner när det gäller fortbildning, vilket utgör en arbetsmiljörisk. I en underrättelse till Polismyndigheten skriver Arbetsmiljöverket att man överväger att förelägga myndigheten att åtgärda bristerna senast den 16 oktober.
CBRNE – VAD ÄR DET?
CBRNE är en internationell förkortning för kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen. Gemensamt för dessa ämnen är att de kan orsaka skador på människor, djur, växter, egendom och miljö.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Visserligen får alla polisaspiranter en grundläggande CBRNE-utbildning, men poliser i yttre tjänst ska sedan få fortbildning i ämnet vart tredje år för att hålla sig à jour med den tekniska utvecklingen. Och det har inte funkat, konstaterar Arbetsmiljöverket i sin underrättelse till Polismyndigheten.
”På fråga om hur många av de som omfattas av rutinen som också hade genomgått utbildningen efter grundutbildningsnivån svarade ni att det rörde sig om under hälften av alla poliser i yttre tjänst”.
Enligt Polismyndigheten ligger det på gruppcheferna att kontrollera att deras underställda får fortbildning i tid. Men den kontrollen har brustit eftersom man har trott att den kräver ”en omständlig administrativ handpåläggning” där varje individs utbildningsnivå gås igenom en och en. Men nu har myndigheten upptäckt ett enklare sätt, skriver man i ett svar till Arbetsmiljöverket. Det går att få ut en lista i bemanningssystemet COPS där man ser när respektive medarbetare senast gick CBRNE-utbildningen. Noa har tagit fram ett metodstöd som ska hjälpa chefer att kartlägga utbildningsstatusen hos sin personal.
Men redan nu står det klart att utbildningsskulden är så stor att myndigheten inte kommer att hinna beta av den till mitten av oktober. Det vill säga före den deadline som Arbetsmiljöverkets överväger att sätta. Däremot lovar Polismyndigheten att man därefter bara ska skicka poliser med giltig utbildning för att arbeta vid händelser med krockskadade eller brinnande fordon
Polistidningen frågade Tommy Kangasvieri, sektionschef på Noa, hur det är tänkt att gå till.
– Teoretiskt skulle det ju kunna vara så att RLC måste ha koll på hur patrullen är bemannad på samma sätt som att man vet om den har MP5:a eller inte.
Thomas Mattisson, som deltagit i inspektionen i rollen som huvudskyddsombud, tror inte att det är ett vattentätt system. Men det är bättre än ingenting, enligt honom.
– Det bygger på att COPS flaggar för vilka poliser som har den här utbildningen så att ledningscentralen vet vilka som kan skickas på exempelvis en trafikolycka.
Han tycker ändå att det är bra att arbetsgivaren har gjort det här åtagandet.
– Då vet vi vad vi ska ha förhålla oss till och så får vi i skyddsorganisationen kliva in om vi ser att det inte fungerar.
