Om man ska utforma ett antagningsprov till en yrkesutbildning måste man veta vad som krävs för att lyckas i yrket. Men den hemläxan har Polismyndigheten inte gjort, enligt Riksrevisionens granskning av antagningsprocessen till polisutbildningen.
– Det finns ingen heltäckande beskrivning av vilka förmågor och egenskaper som är viktiga för en polis. Det ser vi som en stor brist. Därmed har Polismyndigheten inte säkerställt att processen selekterar ut lämpade kandidater för yrket, säger revisionsdirektör Linda Jönsson.
Varför har Polismyndigheten inte gjort den analysen?
– Polismyndigheten uppger att det är komplext att ta fram en sådan arbetsanalys, att försök har gjorts men att ingen hittills har lyckats. Samtidigt har myndigheten själv påtalat att det borde ha skett.
Utan en ordentlig arbetsanalys är det svårt att säga om kravgränserna för de olika momenten i prövningen är korrekta, konstaterar Riksrevisionen. Det saknas till exempel dokumentation av vad som ligger bakom gränsvärdena i personlighetstestet.
Bakgrunden till de medicinska kraven är tydliga i vissa fall och otydliga i andra, enligt granskningen. Ett exempel på det senare är kravet på fullgott färgseende. I Norge och Finland finns inget motsvarande krav. Och eftersom det saknas en arbetsanalys för det svenska polisyrket är det svårt att motivera varför kravet ska vara högre här, enligt Riksrevisionen.
Begåvningstestet lider av samma problem. Inte sedan 2015 har någon undersökt sambandet mellan resultatet på provet och studenternas prestationer under utbildningen. Testet som har använts under många år, UNIQ, beskrivs som en tillfällig lösning som blev permanent. Nyligen infördes ett nytt begåvningstest i antagningen och det är viktigt att det följs upp framöver, enligt Riksrevisionen.
Godtyckliga kravgränser är särskilt problematiska i antagningen till polisutbildningen eftersom den har en falluckeprincip. Det betyder att resultatet på ett enskilt moment kan bli helt avgörande, eftersom den sökande inte får fortsätta prövningen vid ett underkänt resultat.
Därför tycker Riksrevisionen att Polismyndigheten ska utreda hur man kan gå över till en sammanvägningsmodell där styrkor i vissa moment kan kompensera för svagheter i andra. Dagens system innebär att lämpliga kandidater riskerar att falla ur tidigt i antagningsprocessen på oklara grunder, enligt Riksrevisionen.
Under de senaste drygt tio åren har kravprofilen för polisutbildningen ändrats flera gånger på ett sätt som gör att fler klarar testerna. Men om kvaliteten på studenterna därmed har sjunkit kan inte Linda Jönsson säga.
– Nej, vi kan inte göra en sådan koppling rakt av. Vi har inte granskat polisutbildningens innehåll. Det vi kan se är att Polismyndigheten har behövt ta fram fler handlingsplaner för att hjälpa aspiranter att klara utbildningen.
Under 2023 upprättades 314 sådana handlingsplaner, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. Det innebär att drygt 20 procent av aspiranterna behövde extra stöd för att klara utbildningen.
Antalet underkända på utbildningen har däremot inte ökat de senaste åren. Polisutbildningen ligger också bra till jämfört med andra utbildningar när det gäller andelen som tar examen. Genomströmningen var 88 procent 2023.
Sänkta antagningskrav till utbildningen
2012 – språkprovet tas bort
2016 – sänkt krav för godkänt på begåvningstestet
2022 – kravet om godkänt gymnasiebetyg i historia tas bort
2022 – Begåvningstestet normeras om, vilket i praktiken innebär att det inte krävs lika många poäng på testet för att få godkänt.
Källa: Antagningen till polisutbildningen, granskning av Riksrevisionen.
Riksrevisionen ifrågasätter en specifik förändring i antagningskraven och det är slopandet av språkprovet 2012.
– Vi har sett exempel på att sökande underkänns i den avslutande säkerhetsintervjun för att de inte kan skriva. Intervjun har nämligen en skriftlig del.
Riksrevisionen anser därför att Polismyndigheten bör överväga att återinföra ett språktest som i så fall bör läggas tidigt i prövningen.
– Övriga nordiska länder har ett sådant test som är inriktat på polisyrket. Det kan till exempel vara att man får titta på en film och sedan återge vad som hänt i skrift.
Det är känt sedan tidigare att kvinnor och personer med utländsk bakgrund har svårare att klara antagningen till polisutbildningen. Och enligt granskningen kan det inte uteslutas att kvinnor missgynnas i styrketestet.
Trots att kravgränsen är lägre satt för kvinnor blir en högre andel underkända. Så är det inte i övriga nordiska länder.
– I Sverige använder vi Isokai som styrketest, medan övriga Norden bland annat använder bänkpress och kroppshävningar, till exempel pull ups. Vi kan inte säga vad som är bäst eftersom det saknas en arbetsanalys som visar vilken typ av styrka som är viktig i yrket.
Sökande med utländsk bakgrund underkänns i högre grad i begåvningstestet. Men en jämförelse som Riksrevisionen har gjort visar inget tydligt samband med lägre skolbetyg eller sämre resultat på högskoleprovet. Därför kan man misstänka att det finns andra förklaringar.
– Granskningen visar att det till exempel kan bero på att begåvningstestet som har använts är gammalt och använder ett föråldrat språk med ord från 60-talet.
Riksrevisionen har även hittat brister i de kontroller som ska förhindra att direkt olämpliga personer tas in på utbildningen. Om en sökande underkänns eller flaggas som ett tveksamt fall i lämplighets- och säkerhetsintervjun går ärendet vidare till Polismyndighetens HR- och säkerhetsavdelning för en överprövning. Men där saknas tid och resurser för att ta referenser och utföra andra utredningsåtgärder, enligt Riksrevisionen, vilket innebär en risk att olämpliga släpps igenom.
Det finns inte heller någon strukturerad uppföljning av dem som avskiljs från polisutbildningen, vilket betyder att de kan söka in på nytt.
– När vi begärde ut alla beslut om avskiljanden och jämförde med hur många som var blockerade i Plikt- och prövningsverkets antagningssystem så var det en differens på elva personer. Potentiellt skulle dessa kunna söka igen trots att de blivit avskiljda.
De sökande som blivit kuggade vid psykologintervjun, utan närmare förklaring, får en smula upprättelse i Riksrevisionens granskning. Förvaltningslagen kräver att myndigheter motiverar sina beslut. Den som nekas antagning ska kunna förstå skälen för detta, anser Riksrevisionen.
– Informationen har varit väldigt knapphändig för dem som blivit underkända vid psykologintervjun. Vår granskning visar att det förekommer att personer söker gång på gång, trots att de i vissa fall har blivit underkända av skäl som innebär att de aldrig kommer att godkännas, vilket är ett resursslöseri.
Riksrevisionen konstaterar också att regeringens beslut om att snabbt öka antalet poliser inte föregicks av några konsekvensanalyser, vare sig för dimensioneringen av polisutbildningen eller påverkan på antagningsprocessen.
Polismyndighetens HR-avdelning har redan beslutat att det ska göras en översyn av antagningen till polisutbildningen. Detta med anledning av det som kommit fram i Riksrevisionens granskning.
Läs mer:
