Krönikan

Jag började intressera mig för Karin Boye tack vare Twitter och ett drev mot en god vän. Hennes mest lästa rader Ja visst gör det ont när knoppar brister satte sig i mig redan första gången jag läste dem. Alstret är poetiskt elegant och enkelt att tillämpa på både livet och på polisen. För visst […]

Stockholm ligger tyst och skogen är som en svart vägg framför mig. Jag passerar Hässelby sakta, metodiskt. Klockan är 04.30, andas och lyssnar på nattradion i öronsnäckorna. Sippar vatten och tuggar asfalt, grus och leriga stigar. I vintermörkret studsar ljuskällan från min pannlampa.

”Experterna satt framför sina skärmar och delade glatt med sig av sin klokskap. Under tiden fortsatte vi splittra den aggressiva mobben framför oss och den första molotovcocktailen slog ner framför huven på min buss.”

Hur hanterar en polis makten att begränsa andras rättigheter? Hur undviks att negativa erfarenheter flyttas över och blir generaliserande fördomar som riskerar att styra beslut och bemötande?

Pojkens blick är fäst på leksaken i hans hand. En färgglad figur i plast. Ett gnisslande ljud hörs när han med snabba och bestämda rörelser snurrar den fram och tillbaka. Den färgglada figuren förvandlas till en bil. ”En transformers”, klargör pojken. När jag säger att bilen får följa med till förhörsrummet skuttar pojken glatt efter. […]

“Snyggaste blattekillen i Sverige, och så måste han vara polis.”

"På ett endaste ögonblick ska du fatta ett sekundsnabbt beslut som i efterhand kommer att granskas in i minsta detalj. Ett beslut som kan komma att påverka många människor i olika grad och kanske även ditt eget liv på olika sätt."