ANNONS:

 
 
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Lönesatsning och långsiktighet
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Mycket som är märkligt

Publicerad 2010-11-19

Insänt Den 15 december kommer landshövdingen i Östergötland att ha den äran att överräcka en guldklocka till mig för ”Nit och redlighet”. Tänk vad de 30 åren har rusat iväg. Man har hunnit jobba i tre olika län under denna tid. Det har då varit Stockholms- Jönköpings- och Östergötlands län. Under denna tidsperiod har man hunnit träffa en hel del trevliga kollegor med stor kompetens inom yrket. För all del även en och annan ”knäppgök” också. När det gäller chefsskapet har även den sociala kompetensen varierat kraftigt, minst sagt. Ja, kunskapsmässigt också, ska medges i sammanhanget. De har alltid brustit i kontakten med sin personal. Sällan eller aldrig besökt sina anställda och frågat dem vad som fungerar och inte fungerar i verksamheten. Sällan eller aldrig uppmuntrat personalen när de gjort ett bra jobb. Denna fråga togs en gång upp av en ledamot i polisstyrelsen i ett av de län jag jobbat i. Han frågade en högre chef varför man så sällan uppmuntrar sin personal? Svaret blev att man inte gjorde detta för att det ingick nämligen inte i ”poliskulturen”. Ett synnerligen intressant svar i denna viktiga ”morotsfråga” minsann. Man kanske ska tillägga att den kultur denne chef ingår i numer går under epitetet ”utdöende släkte”. Många chefer tycks prioritera mötena mer än att någon gång då och då träffa sin egen personal. Mycket märkligt, enligt mig.

Även när det gäller Svenska Polisförbundet har jag förundrat mig över deras ”kultur”. De har under Jan Karlsens ordförandeskap sålt ut den ena förmånen efter den andra och Karlsen har verkat sitta ordentligt i knäet på arbetsgivaren. Här kommer vi således in på den så kallade ”värdegrunden” som så framgångsrikt drives på av både arbetsgivare och fackförbund i form av både spelkort och monopolliknande spel. Huruvida denna värdegrund ska gälla från alla kan kanske vara värt en egen debatt. Vissa chefer i landet tycks ännu inte ha anammat detta prejudikat.

Nu till slutklämmen i denna synnerligen uppmuntrande insändare. Jag noterade att rikspolischefen gästade representantskapet som hölls i Göteborg den 28-30 september i år. Måhända var han där för att meddela den avgående ordförande Karlsen att han fått tjänst på Rikspolisstyrelsen som polismästare. Hur den tillsättningen gick till kan man minst sagt förundras över. Att avancera så högt utan vidareutbildning och utan att ha sökt tjänsten borde vara ett konststycke bara det.

Tack för ordet och om någon undrar så är jag väl värd den fina guldklocka som arbetsgivaren vill belöna mig med. Jag har dock inte räknat ut vad klockan är värd om man ser till de 30 år jag nu jobbat – men tack ändå.

Kennet Nyman, Ödeshög