Södermalmspolisen i Stockholm fick häftig kritik i juli efter att ha skrivit om en misstänkt med ”romskt utseende” på Twitter. Och det är bara ett i raden av uppmärksammade signalementdebatter under året.
Huddingepolisen rörde tidigare upp känslor genom att i kontakter med allmänheten använda formuleringarna:
”Det är hitresta personer från Litauen som just nu begår flitigt med tillgreppsbrott” och ”3-4 mörkhyade, kraftigt byggda män har setts i samband med inbrott”.
En anmälan till Justitieombudsmannen (JO) följde och i slutet av mars kom beslutet. Enligt det är det inte fel att sprida sakliga uppgifter i det brottsförebyggande arbetet. Men JO anser att polisen gick över gränsen genom att inte respektera alla människors lika värde och använda generaliserande formuleringar.
Nästa signalementbråk var ett faktum då Globenpolisen i Stockholm gick ut med information till en grannsamverkansförening mot brott:
”Den sydamerikanska liga som främst består av individer från Chile begår en mängd brott …”
Enligt polisinspektör Jerry Nicklasson, som ledde verksamheten, fick han starkt stöd från sina kollegor, även om få vågade uttala sina sympatier offentligt.
– Det är alltid kontroversiellt när poliser gör sitt jobb, men vår uppgift är inte att vara alla till lags. Nu skriver inte kollegorna signalement och det är synd eftersom det går ut över resultatet, säger Jerry Nicklasson.
Han tycker att frågan om signalement är mer fundamental än många inser.
– Ytterst handlar det om yttrandefrihet och allmänhetens rätt att få veta. Demokratin bygger på att medborgarna litar på information från polisen. Många boende i Globenområdet var knäckta över att grannsamverkan mot brott blev ett spel för galleriet, säger Jerry Nicklasson.
Närpolischef Lennart Paulsson, är av den motsatta åsikten. Han reagerade snabbt då han informerades om signalementutskicken. Nicklasson tilldelades andra arbetsuppgifter och Lennart Paulsson framförde önskemål i organisationen om att ett dokument med riktlinjer för hur signalement ska skrivas borde tas fram.
– Otydliga och generella signalement som inte är väl underbyggda och skickas ut rutinmässigt fyller ingen funktion och kan leda oss i fel riktning, säger han.
APROPÅ SIGNALEMENT
JO har inga invändningar mot att upplysningar, som grundas på sakligt underlag, om risker för brott sprids inom ramen för brottsförebyggande arbete. Materialet får dock inte vara fördomsfullt eller generaliserande och hänsyn måste tas till 1 kap. 2§ regeringsformen där principen om allas lika värde fastställs.
RPS FAP 473-1 reglerar bland annat polisens signalementsupptagning.Enligt den anses ord som smärt, klen eller mediär om kroppsbyggnad korrekt. Likaså lätt mörkhyad, mörkhyad och mycket mörkhyad samt svenskt utseende.