Nu har Polismyndigheten och Polisförbundet kommit överens om ett treårigt avtal som gäller Sveriges närmare 20 000 poliser.
Två ledamöter i Polisförbundets styrelse reserverade sig mot beslutet. (Uppdaterad 25 januari.)
Nu har Polismyndigheten och Polisförbundet kommit överens om ett treårigt avtal som gäller Sveriges närmare 20 000 poliser. Två ledamöter i Polisförbundets styrelse reserverade sig mot beslutet. (Uppdaterad 25 januari)
I den första lönerevisionen, som gäller avtalsperiodens första två år, ger det nya avtalet en löneökning på i snitt 5,4 procent.
− Jag är mycket glad över att vi genom det här avtalet tar ännu ett steg i vårt långsiktiga arbete med att uppvärdera polisyrket för att säkra den framtida kompetensförsörjningen av svensk polis, säger rikspolischef Dan Eliasson i ett uttalande på Polisen.se.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz uppger på förbundswebben att parterna är överens om fortsatta satsningar på polislönerna.
-Vi är fortfarande långt ifrån de nivåer som behövs för att mota den akuta polisbristen. Sveriges poliser har halkat efter under lång tid och detta avtal kommer att behöva följas av fler satsningar för att höja yrkets attraktivitet och mota polisbristen. Vi kommer noggrant att följa, utvärdera och påverka hur utfallet blir på nationell och regional nivå, säger hon.
Löneökningarna i nästa revision kommer enligt vad som framgår på förbundswebben bero ”av behovet och myndighetens ekonomiska förutsättningar”.
Förbundets kommunikationschef Jenny Engdahl Westbratt säger till Polistidningen att värdet på avtalet för hela treårsperioden beräknas vara drygt 12 procent – om man räknar ihop Ralsen med andra satsningar.
En majoritet av förbundsregionerna rådde förbundsstyrelsen att tacka nej till avtalet. Dessa var Stockholm, Nationella avdelningar, Mitt, Nord och Bergslagen. Frågan går därför till Lena Nitz;
Varför sa ni ändå ja?
-För att ett nej hade varit ett sämre alternativ. Det hade inneburit att uppvärderingen av polisyrket stannat upp. Det här avtalet är en viktig bit på vägen och ger förutsättningar att få till en löneökning med fem procent per år.
Johan Claesson är ordförande för Polisförbundet Nord, som rekommenderade förbundstyrelsen att förkasta arbetsgivarens bud.
-Nivåerna är för låga och avtalet är tekniskt komplicerat. Vi menar att avtalet inte omhändertar våra medlemmars berättigade krav på ett polislönelyft, i alla fall inte med tillräcklig säkerhet. Vi litar inte på arbetsgivarens vilja och förmåga att leva upp till de här avtalens intentioner om karriär- och utvecklingsvägar, och då syftar vi inte på vår regionledning utan på HR, säger han och fortsätter:
-Jag anser att förbundsstyrelsen inte bara borde ha sett till vad som ligger på bordet utan även vägt in vad ett ja kommer att innebära för sammanhållningen i förbundet, när fem regioner sagt nej.
Katharina von Sydow är ordförande för Polisförbundet Väst, en av de förbundsregioner som röstade ja till avtalsförslaget.
-Avtalet är komplext, så det är inte lätt att förklara, men det är rätt väg framåt. Jag har pratat med min regionpolischef och har förtroende för att han kommer att förvalta detta. Jag kan förstå de synpunkter som finns på att förbundsstyrelsen går emot en majoritet, men tycker att de tog rätt beslut. Nu är det viktigt att vi försöker att hitta en gemensam väg, för vi behöver vara enade, säger hon och fortsätter:
– Vi har lyckats väldigt bra att få med oss opinionen och det har skapats förväntningar på stora lyft. Arbetsgivaren använder sig nu av så mycket det bara går av budgeten och det ger en grund att bygga vidare på. Jag tror på det här med att skapa karriär- och utvecklingsvägar. Erfarenhet måste premieras – men då verkligen inte bara i yttre tjänst. På utredningssidan finns ett enormt behov.
Rikspolischef Dan Eliasson ber i en intervju i Dagens Eko kvart i fem, 18 januari, de som är missnöjda att ha tålamod:
– Låt oss nu genomföra det här avtalet ner på individnivå. När var och en sen ser hur mycket det här ger i lönekuvertet, ja då tycker jag att man ska dra slutsatser om man är nöjd eller inte.
Två av ledamöterna i förbundsstyrelsen reserverade sig mot beslutet att tacka ja till arbetsgivarens bud. Det var Stefan Eklund, ordförande för Polisförbundet Stockholm, samt Emma Cronberg, som är nationellt huvudskyddsombud och ledamot i Polisförbundet Stockholms styrelse.
På www.blaljus.nu uttrycker förbundsregion Stockholm sin ilska över förbundsstyrelsens beslut. ”Även om avtalsrådet är ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen så ligger det i sakens natur att förbundsstyrelsen följer rådet från regionerna. Att inte göra det är extremt ovanligt”, skriver man bland annat.
Förbundsregionerna har möjlighet att gå till lönenämnd om de inte kommer överens med arbetsgivaren. Frågan går till Stefan Eklund:
Tänker ni göra det nu när ni är så missnöjda med avtalet nationellt?
-Det är för tidigt att säga. Vi får se vad arbetsgivaren svarar på våra yrkanden, som inte är klara än – förhandlingarna har inte inletts.
Anna Nellberg Dennis är förste vice ordförande i Polisförbundet – och ledamot i Polisförbundet Västmanland.
-Som förtroendevald har jag lärt mig man inte bara ska vara en högtalare åt medlemmarna, utan måste tänka själv utifrån sin kunskap. Jag har respekt för andras åsikter och hoppas att andra har respekt för mina. Är man inte nöjd får man väl rösta fram andra personer i demokratisk ordning. Tyvärr förekommer nu mycket hårda ord mot enskilda förtroendevalda. Det är förstås lättare att skrika än att ta reda på fakta. Jag skulle önska att vi tänkte på hur vi beter oss mot varandra – vi jobbar ju alla mot samma mål.
Avtalet kan läsas i sin helhet här.
Utöver löneökningen innehåller avtalet bland annat följande:
- I arbetet med tydliggörande av karriär- och utvecklingsvägar fokuseras inledningsvis på poliser i yttre tjänst.
- Ett lönetillägg införs för de poliser som arbetar mot problembilden i de särskilt prioriterade områdena.
- Ett nytt sätt att förlägga arbetstider ska prövas, som är tänkt att bättre tillgodose allmänhetens behov och stärka polisernas arbetsmiljö.
- Systematiken för polisernas tjänstegrader och möjligheten till införande av ytterligare gradbeteckningar ska ses över.
Läs mer:
