I åratal gick det rykten inom Polisen om att toppcheferna Mats Löfving och Linda Staaf hade en relation. Men rikspolischef Anders Thornberg har sagt att han inte hörde något om saken förrän i december 2021. Och när Runar Viksten presenterade sin utredning om Löfving-Staaf-affären i februari i år lade Thornberg skulden på tystnadskulturen inom Polisen.
– Det framgår av utredningen att chefer på relativt hög nivå hade misstankar som inte fördes vidare till mig.
Thornberg deklarerade att myndigheten nu skulle påbörja ett arbeta med att förbättra kulturen.
– Inom svensk polis ska vi säga som det är, slog han fast.
Samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem. Anders Thornberg försvann från offentlighetens ljus och avböjde intervjuer med media i ett par månader innan han dök upp i Ekots lördagsintervju den 22 april.
På tisdagen fick även andra medier en chans att ställa frågor till Thornberg när han höll sin första öppna presskonferens sedan Löfvings död. Med sig hade han bland annat HR-direktör Fredrik Modigh som berättade om det pågående arbetet med att förändra kulturen i verksamheten. Enligt myndighetens egna undersökningar tycker en majoritet av medarbetarna att de kan tala fritt och lufta kritik av olika slag. Samtidigt finns en ganska stor minoritet, omkring en tredjedel, som uttrycker att det finns en rädsla som hindrar öppen debatt.
– Det här tyder på att vi har en tystnadskultur. Den påverkar inte alla men den finns på många ställen och berör många medarbetare, konstaterade Fredrik Modigh.
Fredrik Modigh, HR-direktör på Polisen.
Han hade inga nya åtgärder mot tystnadskulturen att presentera men berättade om det som har gjorts de senaste åren:
- En uppdragskompass har tagits fram som anger hur de anställda förväntas uppföra sig.
- Metoden reflektion i vardagen har införts och där tar man upp frågor om kultur och arbetsmiljö.
- En e-utbildning i etik och arbetsmiljö har lanserats.
- En visselblåsarfunktion har införts.
Vad har myndigheten då gjort med anledning av Löfving-Staaf-affären? Arbetsgivaren har bjudit in fack och skyddsorganisation till möten, enligt Fredrik Modigh.
– Samtalen pågår och vi får se var de landar. För egen del ser jag att vi behöver utveckla hur vi mäter och följer upp kultur och arbetsmiljö i verksamheten.
Han pekade också på chefer som viktiga kulturbärare.
– Vi behöver se över om värderingar och kultur hos chefer är frågor som ska viktas högre när chefer tillsätts, lönesätts och prövas för förlängda förordnanden.
Hur kan man mäta de aspekterna hos en chef?
– Ett sätt är att göra mätningar bland medarbetarna. Det handlar också om att chefens chef behöver vara närvarande, komma ut på verksamhetsbesök och förhöra sig bland de anställda om hur deras chef fungerar.
Jag hör ganska ofta att anställda inom Polisen är rädda för att framföra kritik och till exempel drar sig för att ställa upp i intervjuer med namn för att det kan påverka karriären negativt. Är det en befogad oro?
– Jag tänker att om medarbetaren uttrycker den oron så är den befogad. Det är en faktiskt upplevd oro och då är den väl sann. Och det är förskräckligt att det ska vara så.
Vad kan arbetsgivaren göra för att visa att frispråkighet inte straffar sig vid tjänstetillsättningar och liknande?
– Jag tror att transparensen är viktig. Arbetsgivaren ska kunna stå för de beslut man fattar och motivera dem. Men det är inte nödvändigtvis så att man är bäst lämpad för tjänsten för att man är ”en besvärlig sanningssägare”.
Arbetsledningsbeslut har kritiserats för att inte vara transparenta till skillnad från rekryteringar. Hur mycket ska myndigheten använda sig av sådana?
– Vi har för närvarande omkring 6.000 individer i pågående rekryteringsärenden och vi ska bara fortsätta växa. I de ärenden där vi behöver ta in folk utifrån, till exempel specialister av olika slag, då ska vi använda oss av rekrytering. Men om en chef bedömer att kompetensen finns inom organisationen då är det ju korrekt att hantera det med ett arbetsledningsbeslut, så länge de nya arbetsuppgifterna ligger inom ramen för anställningen.
Han påpekar att arbetstagarorganisationerna har insyn i rekryteringar enligt kollektivavtal.
– Men vid arbetsledning har man ju inte samma insyn utan det faller inom chefens arbetsledningsrätt. Jag vet att det finns en del kritik mot de delarna, men jag känner mig väldig trygg med de bemanningsprocesser vi har i dag.
Hur ska ni då motverka att arbetsledningsbeslut leder till en misstanke om att chefen favoriserar någon kompis eller straffar någon som den uppfattar som besvärlig?
– Bara misstanken om det är illa nog. Vi funderar därför på om det behöver införas någon typ av kontrollfrågor inför arbetsledningsbeslut för att säkerställa att det inte är så att man arbetsleder en person av felaktiga skäl.
Vad kan det vara för frågor?
– Frågor som gör att chefen behöver dokumentera på vilket sätt den här personen får arbetsuppgiften på grund av förtjänst och lämplighet. Eller att man inte har en för nära personlig relation eller något annat till personen.
Tycker du att arbetstagarorganisationerna ska få större insyn och möjligheter till påverkan på arbetsledningsbeslut?
– Arbetsgivaren har redan i dag en skyldighet att informera arbetstagarorganisationerna inför ett arbetsledningsbeslut. De kan då också begära förhandling. Men det vore positivt om parterna tillsammans kunde utveckla ett arbetssätt där vi strategiskt diskuterar hur våra behov av kompetensförsörjning bäst kan mötas.
Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow twittrade efter presskonferensen att hon tycker att det är bra att Thornberg och Modigh pratar om tystnadskulturen. ”Nu är det dags att walk the walk och inte bara talk the talk”, kommenterade hon.
”Är det avslutat så är det ju avslutat”
Vissa frågor kvarstår efter Runar Vikstens utredning. I samband med presskonferensen gjorde Polistidningen ett försök att få svar från rikspolischef Anders Thornberg.
Anders Thornberg, rikspolischef.
Bland annat finns det motstridiga uppgifter kring när han först hörde talas om den påstådda relationen mellan Löfving och Staaf. Själv har han sagt att det var i december 2021, medan dåvarande chefen för särskilda utredningar, Ebba Sverne Arvill, har sagt att hon redan i september 2020 informerade honom om att det fanns uppgifter om en sådan relation. Vem talar sanning?
– Vi har varit väldigt noga när vi redovisar det här att inte rycka ut några uppgifter och svara på enskilda detaljer. Den externa utredaren Runar Viksten har haft tillgång till all information. Han har pratat med alla inblandade och gått igenom allt i detalj, även sådant som är sekretessbelagt. Så mitt svar är att utifrån den information vi har haft vid olika tillfällen har vi fattat de beslut som vi behövde göra.
Men Vikstens utredning tar inte upp frågan om Ebba Sverne Arvill gav dig de här uppgifterna redan i september 2020. Men det vet du väl själv?
– Det är en detalj i hela utredningen.
Det är väl en viktig detalj för du har ju sagt att du inte fick reda på något om relationen förrän i december 2021?
– Det har tagits arbetsrättsliga beslut. Det går att läsa om det i utredningen.
Ostridigt är däremot att Anders Thornberg fick information om relationen i december 2021 från säkerhetschefen Ari Stenman, som i sin tur hade fått uppgifterna från Linda Staaf. Thornberg kallade då Mats Löfving till ett arbetsrättsligt samtal där Löfving förnekade relationen.
Om Löfving talade sanning måste det ju innebära att antingen Linda Staaf ljög eller Ari Stenman for med osanning i det PM han upprättat efter samtalet med henne. Någon av dessa höga chefer for med osanning. Hur kunde alla få jobba kvar i sina positioner medan det här utreddes?
– Vi är en rättsvårdande myndighet. Vi har gjort det mest kraftfulla man kan göra när vi har anmält det här till åklagare för prövning. Vi har vidtagit säkerhetsåtgärder och allt sådant som vi behövt göra.
Men när förundersökningen och senare den arbetsrättsliga utredningen lades ner våren 2022. Varför tillsatte du inte direkt en intern utredning för att gå till botten med det här, något liknande den utredning som Runar Viksten gjorde senare?
– Därför att är det avslutat så är det ju avslutat, sedan kom det fram nya uppgifter och åklagaren tog upp förundersökningen igen och det kom fram delvis nya uppgifter och då tog vi upp det igen.
Gjordes det nya säkerhetsprövningar kring Linda Staaf och Mats Löfving när det kom fram information om att de skulle ha haft en relation?
– Linda Staaf jobbade i den mest känsliga verksamhet som vi har inom Polisen på den nationella operativa avdelningen. Vi har hela tiden vidtagit de mått och steg som vi behöver göra när det gäller säkerheten. Men den frågan är sekretessbelagd så den tänker jag inte svara på.
