Som Polistidningen har rapporterat tidigare blev radion överbelastad vid Risbergskainsatsen när patruller från hela regionen ropade upp sig på väg till skolan. Det gjorde att poliserna inne i skolan hade svårt att nå ut med kritisk information, eftersom de behövde vänta på att det skulle bli tyst i talgruppen.
Ett förslag som kommit fram efter Risbergska är att ledningscentralen ska ha en färdig sambandsplan som kan plockas fram vid hastigt uppkomna händelser. Tanken är att trafiken ska vara uppdelad i olika talgrupper, där en är reserverad för den mest akuta informationen.
Men det här problemet var känt för Örebropolisen långt före masskjutningen på Risbergska.
I maj 2023 inträffade en knivskärning på Engelbrektsskolan i Örebro – en händelse som initialt larmades ut som pågående dödligt våld.
I december samma år gjordes en så kallad after action review av händelsen. Där berättade flera poliser att radiokommunikationen blev överbelastad när larmet om PDV gick ut brett.
Inledningsvis blev talgruppen blockerad av alla patruller som ropade upp sig och meddelade att de var på väg. Det gjorde att poliserna som var först framme hade svårt att nå ut med viktig information om sina iakttagelser på platsen.
Polisen Emil Helander beskrev frustrationen.
– Det gick inte att komma ut på talgruppen för att någon skulle meddela att ”vi lämnar Karlskoga nu”. Vem fan bryr sig liksom?
After action review är en metod för reflektion som Region Bergslagen använder efter olika insatser. Ett viktigt syfte är att identifiera brister och vidta åtgärder för att förhindra en upprepning. Så varför uppstod samma problem igen vid masskjutningen på Risbergska?
Andreas Johansson är sambandsansvarig vid region Bergslagen, och enligt honom är det oundvikligt att det blir trångt i talgruppen i början av en stor insats. Det finns bara en talgrupp när ärendet ropas ut, och det är först när polisinsatschefen har utformat sin organisation som man kan dela upp trafiken.
– I fallet Risbergska tycker jag att det gjordes enligt skolboken. Polisinsatschefen var snabb att dela ut arbetsuppgifter och då kunde vi också klä dem i talgrupper. Men det kommer alltid att ta lite tid innan organisationen är på plats och då riskerar det att bli kö i talgruppen.
Andreas Johansson, sambandsansvarig polisregion Bergslagen.
Ett förslag som kommit fram efter Risbergska är att det ska finnas en färdig sambandsplan att plocka fram vid sådana här händelser där trafiken redan är uppdelad i olika talgrupper. Hade det gjort någon skillnad?
– Nej, för vilka är det som ska prata på de olika talgrupperna? Polisinsatschefen måste först identifiera vad som behöver göras och sedan utse underställda chefer för respektive uppgift. Först då kan vi dedikera talgrupper för dessa, till exempel en för det operativa söket, en annan för omhändertagande av skadade och så vidare.
Kan man göra något åt den allmänna radiodisciplinen? Är det nödvändigt att alla ropar upp sig på väg till en sådan här händelse?
– Nej och i den delen behöver vi kanske bli ännu tydligare. Man behöver inte ropa upp sig utan det går bra att ta sig till platsen själv och ta egna initiativ där eller fråga kollegor vad som behöver göras. Vid Risbergska begärde polisinsatschefen radiodisciplin inför det operativa söket i skolan och då minskade också radiotrafiken.
Det här är AAR
After action review, AAR, är en metod för reflektion som ursprungligen utvecklades av amerikanska armén men sedan har spridit sig till andra länder och branscher. En AAR kretsar kring fem huvudfrågor:
- Vad förväntades hända?
- Vad hände faktiskt?
- Varför blev det som det blev?
- Vad kan förbättras och hur?
- Vad kan vi sprida vidare?
