En sommardag 2022 hade patrullerade poliser i Piteå iakttagit en 15-årig pojke på en uppenbart trimmad moped. Han hade bland annat kört på bakhjulet nära polishuset.
Pojkens provokativa buskörning fick Carl Lindberg att åka in till stationen för att byta fordon till motorcykel. En stund senare stötte han på 15-åringen. I stället för att stanna och låta sig kontrolleras körde pojken i väg. Carl Lindberg tog upp jakten.
Det utvecklade sig till en vild färd över stadsgator, gångbanor, in mellan hus och genom en villaträdgård innan pojken kunde gripas.
Hela förloppet fångades av polismannens hjälmkamera.
Efter ingripandet väcktes åtal mot Carl Lindberg, som dömdes för ringa tjänstefel i tingsrätten. Hovrätten skärpte brottsrubriceringen till tjänstefel av normalgraden och utdömde 12 600 kronor i böter. Målet gick därefter vidare till Högsta domstolen (HD) som gick på hovrättens linje.
Polismannen har under hela processen nekat till brott och pekat på att han misstänkte 15-åringen för grov olovlig körning. I myndighetens föreskrifter och allmänna råd i FAP 104–1 står att det krävs ”synnerliga skäl” för att få förfölja ett fordon på två hjul:
Synnerliga skäl att förfölja ett tvåhjuligt motorfordon eller motorfordon utan skyddande kaross kan föreligga om den flyende flyr efter att ha begått eller är på väg att begå ett grovt brott eller på annat sätt visat sig särskilt farlig för andra människors liv eller hälsa.
Bedömningen från HD är att olovlig körning, som oftast bestraffas med böter, inte kan betraktas som ett grovt brott i sammanhanget. Rätten anser att polismannen “under alla förhållanden” borde ha förstått att brottsmisstanken om grov olovlig körning inte motiverade ett förföljande.
I domen understryks att restriktiviteten vad gäller förföljanden av tvåhjuliga fordon är till för att minska risken för personskador. Eftersom förföljandet i Piteå innebar “ett antal potentiellt trafikfarliga situationer” och “påtaglig risk” för olyckor kan tjänstefelet inte bedömas som ringa, enligt HD.
Polismannen invände att FAP 104–1 inte fanns när han gick mc-utbildningen och att han inte heller informerats om föreskriften under genomförd avrostningskurs. Han påstår sig ha haft kontroll på situationen och betonar att ingen person kom till skada i samband med ingripandet.
Carl Lindberg blev både besviken och förvånad över HD-domen, berättar han för Polistidningen. Framför allt eftersom han fortfarande tycker att det är oklart hur föreskrifterna ska tolkas.
Hur kommer det här att påverka hur du agerar framöver i tjänsten?
– Det känns lite larvigt att ens säga, men när HD nu säger att om man gör något i strid med en FAP så är det ett tjänstefel – är det då också ett tjänstefel om man inte har båtmössa på sig utomhus? Hur långt ska man dra det?
Carl Lindberg drar en parallell till ett fall från 2020 där två relativt nybakade poliser, som inte hunnit gå den så kallade ryckarkursen, prejade en bil efter en lång biljakt.
– Det bedömdes inte vara brottsligt utan bara en arbetsrättslig fråga. Det slog en chefsåklagare fast. Vad är skillnaden mot det här fallet i så fall?
Frågan om förföljande av tvåhjuliga fordon är omdiskuterad. En tillsynsrapport från hösten 2022 slog fast att både ingripandepoliser och vakthavande befäl gör olika tolkningar av vad som utgör “synnerliga skäl” för förföljande.
I en debattartikel i Polistidningen (publicerad 13 juni 2023) kritiserade Niklas Lindroth, områdespolis i Lerum, regelverket för att vara orimligt snävt.
“Här har man alltså i praktiken infört fri fart, tagit bort alla krav på att fordon och förare är i trafiksäkert skick samt gett fri lejd för gängkriminella att transportera sig själva, vapen och narkotika i trafiken förutsatt att de kör en viss typ av motorfordon”, skrev Lindroth.
I en replik medgav Polismyndigheten att det finns oklarheter och att det tillsatts en arbetsgrupp på Noa med uppdrag att se över föreskrifterna.
Vad har hänt sedan dess? Polistidningen ställde frågan till Polismyndigheten och fick till svar att arbetet inte på långa vägar är klart.
Den första arbetsgruppen, som tittade på vissa delar av FAP 104–1, fick avsluta sitt arbete i samband med att personen som ansvarade för gruppen slutade på Polismyndigheten. Det innebar att processen sattes på paus.
Först i oktober 2025 fattades ett nytt beslut om att se över FAP 104–1 i sin helhet. Detta i linje med det större arbete som pågår med att banta snårskogen av styrdokument.
“Det kommer att kräva betydligt mer resurser och ta längre tid och en arbetsgrupp håller nu på att formas”, skriver Mathias Rutegård, pressekreterare på myndighetens nationella mediecenter, i ett mejl.
När processen ska gå i mål är oklart.
“Normalt sett tar en revidering med alla formella steg 12–24 månader, beroende på antalet inblandade myndigheter och intressenter”, skriver Rutegård vidare.
Personalansvarsnämnden (Pan) har sedan tidigare meddelat att en fällande dom för tjänstefel inte kommer att kosta Carl Lindberg jobbet. Han jobbar numera som ingripandepolis i Skellefteå.
Efter domen upplevde Carl Lindberg en stark uppbackning på flera plattformar och uppmuntrades att starta en digital insamlingsbössa. Bössan fylldes snabbt. Den efterfrågade summan, drygt 42 000 kronor för böter och rättegångskostnaderna i hovrätten, samlades in på blott ett dygn.
Carl Lindberg anser sig inte ha “begått något brott med ont uppsåt” utan bara gjort vad han tränats till.
Han ser därför inga problem med att låta andra finansiera hans dagsböter.
– Det var en förälder till individen jag förföljde som valde att anmäla mig. Då ska jag straffas ekonomiskt liksom. Det hela känns inte rättvist. Om det då finns personer som håller med mig om att det här inte är riktigt rätt och vill hjälpa till att stödja ekonomiskt så är det fritt fram för dem att göra det, säger han.
Läs mer:
Läs mer:
