Personalen på Polisens säkerhetsavdelning har under flera år gjort slagningar i de polisiära systemen när de säkerhetsprövat polisstudenter, jobbsökande och befintliga anställda. Det har handlat om sökningar i bland annat belastningsregistret, misstankeregistret och spaningsregistret som omfattat såväl de prövade personerna som deras anhöriga.
Men i april i år fick det arbetssättet ett abrupt slut. Ett internt mejl med rubriken ”Inga slagningar, alla slagningar stoppas” gick ut till de anställda. Dagens Nyheter fick del av mejlet och rapporterade om saken. I samma veva inleddes en förundersökning för att klargöra om de aktuella slagningarna varit brottsliga.
Det är nämligen inte Polismyndigheten som ska göra registerkontrollen vid säkerhetsprövning av den egna personalen. Den uppgiften ligger på Säkerhetspolisen, och i slutändan är det Registerkontrolldelegationen som avgör hur mycket information som ska släppas till Polisen som arbetsgivare.
På det sättet skiljer sig dataslagningar i samband med säkerhetsprövning från de slagningar som Polisen gör i sin brottsbekämpande verksamhet.
Nu har chefsåklagare Per Nichols väckt åtal mot Polisens dåvarande säkerhetschef Ari Stenman. Enligt åtalet har han ”förmått underställd personal att utföra otillåtna dataslagningar”. Brottsrubriceringen är anstiftan av dataintrång.
Medarbetarna som utförde slagningarna går däremot fria. Enligt åklagaren går det inte att visa att de hade uppsåt till brottsligt handlande, eftersom de ”följt en instruktion från sin arbetsgivare som de inte haft skäl att ifrågasätta”.
Polistidningen har gått igenom förundersökningen i ärendet. Hela förhöret med Ari Stenman är sekretessbelagt med hänvisning till den sekretess som skyddar polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Hans version av händelseförloppet är med andra ord inte känd.
Polistidningen har sökt Ari Stenman för en kommentar, men bara fått ett kort skriftligt svar via hans advokat. Ari Stenman förnekar att han har gjort sig skyldig till brott, och menar att han ”bara agerat med polisens bästa för ögonen”.
Anstiftan av dataintrång
Den som olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet.
Källa: 4 kap. 9 c § 1 st. och 23 kap. 4 § brottsbalken.
I förundersökningen framgår att slagningar i de polisiära systemen har varit ett diskussionsämne på säkerhetsavdelningen under lång tid. Uppenbarligen har det funnits ett missnöje med den information som man har fått från Säkerhetspolisen. Många uppgifter har ”tvättats” bort av integritetsskäl, vilket har upplevts som frustrerande när samma uppgifter finns i Polisens egna system.
Representanter för Polisens rättsavdelning har i förhör berättat att Ari Stenman begärde ett möte i början av 2022. Vid mötet ska han ha framfört att hans personal behövde göra slagningar i de polisiära systemen vid handläggning av säkerhetsärenden.
Rättschef Gunilla Hedwall förnekar att hon skulle ha gett klartecken till sådana slagningar på mötet. Men någon vecka senare skickade Ari Stenman ut ett mejl till de anställda på säkerhetsavdelningen med budskapet att slagningar i ”våra system” är tillåtna i ärenden som rör medarbetarskydd, personalsäkerhet och säkerhetsärenden.
I mejlet hänvisar han till mötet med rättsavdelningen och till ett PM där rättsavdelningen kommit fram till att slagningar i polisregistren är tillåtna vid handläggning av vapenlicensärenden. Han skriver att ett liknande PM är på gång även för säkerhetsavdelningens verksamhet. Men något sådant PM verkar aldrig ha tagits fram, att döma av förundersökningen.
I maj 2024 skickar Ari Stenman ut en påminnelse till personalen om mejlet från 2022 och skriver ”…jag bedömer att vi får göra slagningar i polisens register för att kunna göra de bedömningar vi behöver göra”. Några månader senare, i november samma år, slutar han som säkerhetschef på Polisen och går vidare till ett liknande jobb på en annan myndighet.
I mars 2025 har säkerhetsavdelningen ett nytt möte med rättsavdelningen. En chef på säkerhetsavdelningen berättar att avdelningen är fortsatt splittrad i frågan om slagningarna. Han lyfter att enskilda medarbetare kan råka illa ut om slagningarna är otillåtna, och han vill veta hur rättsavdelningen ser på saken.
En av juristerna från rättsavdelningen får direkt en dålig en magkänsla. Han ägnar kvällen och natten åt att göra en rättsutredning och kommer fram till att säkerhetsavdelningens slagningar är olagliga. Dagen därpå slår han larm hos myndighetens rättschef Gunilla Hedwall. Juristen, som även är polis med rapporteringsskyldighet, gör en polisanmälan. Förundersökningen drar igång och säkerhetsavdelningens slagningar stoppas akut.
I förundersökningen finns också flera förhör med handläggare på säkerhetsavdelningen. De berättar att det har varit vedertaget att göra slagningar i de polisiära systemen under parollen ”i tjänsten, för tjänsten”.
Sedan slagningarna stoppats är handläggarna hänvisade till att söka i mindre känsliga system som Polisens informationssökning, PIL, som bland annat innehåller uppgifter ur folkbokförings- och fastighetsregistren. Eller söka på nätet: ”Vi får i dagsläget använda oss av de källor vi kan komma åt via Internet, exempelvis sociala medier, Ratsit, Mr Koll, Google och så vidare”, berättar en av de anställda.
