I maj 2024 beslutade Polisen om en handlingsplan för att få in fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund på polisutbildningen. Motiveringen löd:
”Ökad mångfald och jämställdhet är en grundförutsättning för att Polismyndigheten ska kunna fortsätta växa och klara kärnuppdraget i ett alltmer mångfacetterat samhälle.”
Målet utgick från antagningsstatistiken för 2023 då 36 procent av de antagna till utbildningen var kvinnor och 9 procent hade utländsk bakgrund. Det här skulle öka till 40 procent kvinnor och 18 procent med utländsk bakgrund till vårterminen 2026.
Statistiken för vårens antagning visar att Polisen nådde målet vad gäller andelen kvinnor. Men ambitionen att fördubbla andelen antagna med utländsk bakgrund missades grovt. Inget har hänt – andelen ligger kvar på 9 procent.
Anders Henckel, gruppchef på Polisutbildningsenheten, kommenterar det så här
– Vi satte ett väldigt ambitiöst mål som vi inte nådde. Tittar man på övriga nordiska länder så har de samma utmaning att få personer med utländsk bakgrund att dels söka, dels klara prövningen.

Anders Henckel, gruppchef på polisutbildningsenheten, Polisens HR-avdelning.
Vad har ni gjort för att få fler med utländsk bakgrund att söka?
– I Stockholm har vi haft en särskild informationsträff för personer med utländsk bakgrund. Vi har haft attraherakampanjer på olika språk och lyft fram förebilder i form av våra fantastiska medarbetare med utländsk bakgrund.
Ändå har andelen sökande med utländsk bakgrund mer eller mindre stått still åren 2023–2025. Vad säger du om det?
– Egentligen är mängden sökande inte det viktiga, utan hur många av dem som också är behöriga. I gruppen med utländsk bakgrund faller en del bort för att de inte är svenska medborgare och relativt många saknar betygsbehörighet.
Personer med utländsk bakgrund presterar också sämre som grupp på testerna i prövningen till polisutbildningen.
– Det är inget unikt för polisutbildningen, utan man ser samma tendens i mönstringen till Försvarsmakten, säger Anders Henckel.
Så vad gör ni för att locka mer kvalificerade sökande med utländsk bakgrund?
– Det är svårt för det är en variation inom den gruppen och det är inte så lätt att rikta våra kampanjer till en specifik underkategori. Men vi försöker vara tydliga i vår kommunikation vad gäller kraven på medborgarskap och betygsnivå så att inte folk söker i onödan och blir besvikna.
Anders Henckel pekar också på att det infördes ett nytt begåvningstest i polisprövningen för ett år sedan. Det är utformat för att inte missgynna personer med utländsk bakgrund.
– Bland annat har den verbala delen fått ett modernare språk, och vår förhoppning är att fler med utländsk bakgrund ska bli godkända. I juni kommer statistik som ska ge svar på detta.
Han poängterar att Polisen gärna ser att fler personer med utländsk bakgrund tar steget och söker polisutbildningen.
– Vi ser ett stort värde i både kulturell och språklig kompetens för att klara vårt kärnuppdrag.
Målet för andelen kvinnor klarade ni. Hur kommer det sig tror du?
– Vi har bland annat haft informationsträffar för kvinnor där kvinnliga poliser har berättat om yrket. Även rikspolischefen har deltagit. Det har varit liknande träffar på Plikt-och prövningsverket där kvinnor har fått information om testerna och se sig om i lokalerna. I vår kommunikation har vi också lyft upp enskilda kvinnliga polisers resor till yrket och drivkrafter.

