Mikael Tellebo jobbade som operatör på länskommunikationscentralen i Sundsvall tills den lades ner 2016. Då skolade han om sig till civil utredare. Det blev ett par år på mängdbrott innan han och en kollega gick vidare till sektionen för brott i nära relationer.
– Efter ett tag förstod vi att våra kollegor med polisutbildning pratade om oss. Att det fanns en irritation över att vi hade kommit dit och fått höga löner. Till slut frågade min kollega rakt ut vad de trodde att vi tjänade. Då sa de 36.000 kronor.
Mikael Tellebo, som är 46 år, tjänar 29.300 kronor i månaden.
– Jag tror att det blev en chock för dem att vi tjänar så lite.
Varifrån kom ryktet om era löner?
– Vi frågade men fick bara svaret att det var något de hade hört. Det är som någon slags urban legend det här att civila tjänar så bra.
Mona Max är polis och jobbar som utredare i samma grupp som Mikael Tellebo. Hon bekräftar att det går en del rykten kring kollegors löner.
– Det händer att civila medarbetare med högskoleutbildning går in på en högre lön, och då kan det spridas rykten om att civila tjänar mer än poliser.
Statistiken visar tvärtom att civila utredare i snitt tjänar mindre än poliser. Medellönen för en civil utredare är 31.305 kronor. Bland utredare som är poliser ligger medellönen på 36.847 kronor. Mönstret går igen i alla åldersgrupper. Civilas medellöner är lägre oavsett om de är i 20-årsåldern eller närmar sig pension (se tabell nedan).
Mikael Tellebo, som även är ordförande för facket ST i Västernorrland, konstaterar att det är trotjänarna bland de civilanställda utredarna som drar ner lönesnittet. Och det sticker i ögonen på dem, precis som på poliser, när det nyanställs kollegor som får flera tusenlappar mer i månaden.
– Jag har löneförhandlat för erfarna utredare som dessutom har tunga utbildningar i att utreda ungdomsbrott, våld i nära relationer och sexbrott. De ligger på 30.000 i månaden. Sedan kommer nya utifrån som går in på 32.000.
Samtidigt tror han att det är nödvändigt att erbjuda löner på den nivån för att locka kvalificerade sökande.
– Erbjuder vi en ingångslön på 29.000 får vi inte den personal vi vill ha. Jag vill hellre ha en bra kollega än någon som är beredd att gå in på den lön som jag har. Det är inte den nya kollegan som ligger fel i lön, utan jag.
Men att få upp lönen som redan anställd, upplever han är svårt.
– Det jag har fått till mig från ledningshåll är att man måste lämna myndigheten och komma tillbaka för att få upp lönen.
Tittar man på statistiken som visar lön i förhållande till anställningstid i Polismyndigheten (se tabell ovan) är det bara i gruppen nyanställda (0–1 år) som civila ligger högre i lön. Sedan drar poliserna ifrån eftersom deras medellön ökar i takt med anställningstiden. Bland civila utredare är den ökningen däremot väldigt blygsam. Det skiljer inte mycket mellan de som är nya på myndigheten och de som har jobbat där i mer än 40 år.
Bland poliser ser det annorlunda ut. Där har de med längst anställningstid i snitt 10.000 kronor mer i månaden än de som är nyanställda. Polisen Mona Max är 57 år och har en lön på knappt 42.000 kronor i månaden. Det är något under snittet för utredare i hennes ålder. Samtidigt finns det regionala skillnader, påpekar hon. I Sundsvall är 42.000 relativt mycket.
– I Stockholm där jag jobbade tidigare var det inte alls högt.
Martin Åberg, ombudsman Polisförbundet.
Martin Åberg och Christer Palmkvist jobbar som ombudsmän på Polisförbundet centralt. De kan inte svara på om det finns en allmän uppfattning bland poliser om att civila tjänar mer. Men de tycker att det är rimligt att poliser har högre medellöner som utredare, eftersom de generellt sett har större kunskap om brottsutredning när de går in i funktionen.
– Brottsutredning finns med som ett viktigt moment i polisutbildningen och det är något de jobbar med redan på IGV, och sedan fortsätter att bygga upp i andra funktioner. Civila som rekryteras kommer ju sällan in med tio års erfarenhet av brottsutredning, säger Martin Åberg.
Han tycker att man kan diskutera om löneskillnaden rent av borde vara större mellan civila och poliser redan i yngre åldrar.
– Enligt de här siffrorna är det nästan samma löner upp till 40 år. I den åldern har en polis väldigt mycket erfarenhet i bagaget när det gäller det brottsutredande uppdraget.
Christer Palmkvist, förbundssekreterare Polisförbundet.
Men civila som anställs kan ju ha andra meriter att tillföra. Och Christer Palmkvist tycker att det ska värderas om civila till exempel har en examen i juridik eller beteendevetenskap.
– Problemet är att man inte alls har gjort det när det gäller poliser. De har fått i stort sett samma ingångslön, oavsett vad de har gjort tidigare.
Varför har poliser haft så svårt att få utdelning för sina akademiska meriter?
– Där måste vi i Polisförbundet se oss i spegeln och konstatera att vi har drivit frågan om fasta ingångslöner. Att någon har jobbat som jurist på Försäkringskassan tidigare har inte ansetts intressant. Det är åren som polis som har betydelse. Den linjen har både för och nackdelar.
KOMPLETTERING: Nedanstående statistik är hämtad ur Polismyndighetens lönesystem den 30 april 2021, och lades in som en komplettering i denna artikel den 23 maj 2021. Statistiken avser löner för anställda vid Polismyndigheten med funktionen utredare. Den övre tabellen visar statistiken uppdelad på poliser respektive civila. Den nedre tabellen är nedbruten på olika åldersspann inom dessa personalkategorier.
